Jenny Olsson

Jenny Olsson har tillhört journalisteliten i många år och skriver regelbundet för en rad magasin och varumärken. Hon är också grundare av konceptet Golfilicious och har hittills publicerat fem böcker. Kreativt bollplank, redaktionschef, projektledare och konceptutvecklare är andra roller Jenny skriver på sitt cv och som hon gärna tar sig an. För, som hon menar, det vore ju dumt att ägna sina 10 000 arbetsdagar i livet med att alltid göra samma sak. Och tråkigt.


Bloggen hör till kategorin "livsstil" och är en levande inspirationskälla med en skön mix av ämnen såsom träning och hälsa, stil och skönhet, tankar och drömmar om livet och karriären. Stark i tron om att livet inte handlar om vilka du känner utan om vilka du möter, älskar Jenny att möta nya människor. Om detta och allt annat som får hennes hjärta att slå lite snabbare får ni läsa om här. Och så får ni följa med på resor, såväl mentala som jordiska när Jenny söker nya sweet spots.


Är du intresserad av ett samarbete eller annonsering? Kontakta collaborate@sweetspotstories.com
För övriga frågor hör av dig till info@sweetspotstories.com

Jenny Olsson

Stark i tron om att livet inte handlar om vilka du känner utan om vilka du möter, älskar Jenny att möta nya människor. Om detta och allt annat som får hennes hjärta att slå lite snabbare får ni läsa om i hennes blogg.

Work in progress – hur min arbetsprocess fungerar

Det finns inget rätt eller fel när det kommer till skrivande men man måste hitta ett sätt som fungerar för en själv. Processen kan också skilja sig åt beroende på vilken typ av skrivande det handlar om och vad syftet är.

Jag tänkte i alla fall berätta lite om hur min arbetsprocess fungerar när det kommer till journalistiska uppdrag till magasin och företag.

Först vill jag bara förklara att i och med att jag arbetar med så många olika saker utöver att jobba som journalist, så har jag ständigt tusen bollar i luften som jag måste hålla koll på. Det gör att jag ibland måste hantera ett flertal uppdrag av olika karaktär på samma gång vilket gör vardagen rätt splittrad, så det gäller att kunna fokusera, vara flexibel och ha stenkoll på att inga lösa trådar hänger någonstans. Jag är dessutom analytiskt och organisatoriskt lagd, har kontrollbehov och prestationsångest och är detaljstyrd, vilket format sättet jag arbetar på. För att just ha superkoll, både övergripande men framför allt på detaljnivå har jag ett arbetsdokument ”Att göra” där jag listar ALLT som ska göras, det vill säga pågående uppdrag, kommande uppdrag, påminnelser, deadlines, uppföljningar som ska göras och när etc. Dokumentet är högst levande och jag stryker från listan och adderar nytt varje dag. Det ger mig en bra överblick samtidigt som jag har koll på varenda liten detalj.

Så till skrivandet. Först ser jag till att jag är på det klara med vad uppdraget går ut på: ämne, vinkel, omfång, målgrupp, eventuella intervjupersoner, deadline osv. Därefter gör jag research för att dels ha tillräckligt mycket bakgrundsfakta och kunskaper om ämnet i sig, men också för att kunna ställa relevanta frågor till den/de jag ska intervjua. Ska jag till exempel skriva en artikel om diabetes så måste jag ju ha läst in mig på ämnet för att kunna fråga efter rätt saker.

Parallellt med researchen bokar jag in intervjun/-erna och sätter upp intervjufrågor. Jag ser det lite som en snitslad bana jag vill lotsa intervjupersonen igenom. Frågorna måste löpa i en logisk ordning men samtidigt måste jag vara lyhörd för att kunna sticka in nya frågor beroende på vad som dyker upp under intervjun. Det gäller att kunna lyssna, göra stickspår och samtidigt föra samtalet framåt. Ibland är det intervjuer då man träffas men ofta är det rena telefonintervjuer och då skriver jag ner svaren samtidigt som vi talar. Träffas vi spelar jag in intervjun och skriver in svaren när jag kommit hem.

Sedan, och det här är det intressanta med min process, när intervjun är gjord och intervjusvaren nedtecknade måste jag lämna allt och gå ifrån embryot till text. Jag måste låta hjärnan vila från all input så jag tar alltid en lång powerwalk direkt efter en intervju därför att under den timmen jag är ute och går så fortgår processen i hjärnan. Även om jag kanske lyssnar på radio samtidigt som jag är ute så söker hjärnan hitta logiken i anteckningarna och den röda tråden i storyn och så snart jag kommer hem igen vet jag nästan alltid precis vad artikeln ska börja och var den ska sluta och vilken röd tråd den ska följa – och det slår fasiken aldrig fel. Många gånger dyker också riktigt bra formuleringar upp under promenaden varför jag måste ha mobilen med så att jag kan spela in dem direkt. Så, väl hemma handlar det egentligen bara om att sätta sig och lägga pusslet av faktaanteckningar och intervjusvar utifrån den klarlagda tråden.

Det som är bra med att jag lärt mig hur min arbetsprocess fungerar är att jag kan ta till den de gånger jag känner att fastnat i en text, eller om jag kanske känner att det är en logisk lucka eller skaver någonstans men inte riktigt kan se var. Jag vet att svaret inte kommer till mig om jag sitter kvar vid datorn, däremot kommer jag att komma på lösningen när jag går ut och rör på mig. Det är säkert många av er som känner igen er i det här med att man tänker så mycket bättre när man rör på sig. Forskning har slagit fast att när man rör sig fritt och hjärnan får mer syre ökar kreativiteten och förmågan att lösa problem – och visst är det väl ofta vi får våra allra bästa idéer under just fysisk rörelse? I alla fall jag. Av den anledningen är jag en stor förespråkare av promenadmöten för ett miljöombyte kan vara oerhört stimulerande, speciellt om det är ett möte då man behöver tala om svåra saker.

Men tillbaka till arbetsprocessen. När draften på artikeln är klar låter jag den sedan vila ett tag till. Jag jobbar snabbt och är alltid klar väl före deadline så det är aldrig några problem med att låta en artikel vila en dag eller två. Sedan tittar jag på den igen med fräscha ögon och justerar eventuella fel eller formuleringar som inte blivit helt hundra. När den redigeringen är genomförd är texten klar att skickas iväg för synpunkter och godkännande av den intervjuade och så snart det inkommit gör jag en sista slutlig koll innan den slutliga versionen skickas in.

Ungefär så. Kanske arbetar ni på liknande sätt, eller på något helt annat sätt som fungerar för er. I alla fall hoppas jag att ni kanske kan ta med er något tips från min arbetsprocess. Att skriva böcker är en betydligt svårare uppgift och kräver, i alla fall för mig, en annan process eftersom skrivandet är utspritt över en mycket längre tid. Men det får vi tala om en annan dag.

Rock Massimo Dutti // Tröja Cos Stores // Jeans Kappahl // Skor Vagabond // Scarf Beck & Söndergaard // Armband Lapponia

 

Fredag, flyttbestyr, pr-planer och AW

Hej vänner.

Oj, den här dagen och hela veckan har sprungit iväg. Jag har knappt hunnit sitta ner en enda sekund känns det som för det har gått i ett sedan i måndags – då vi fick besked från kommunen att mamma har fått en lägenhet på omsorgsboende! Alltså ni anar inte hur skönt det beslutet var att få. Vi har väntat så himla länge och det är så skönt att det äntligen är klart. Mamma har ju så svårt att röra sig och det har blivit så mycket sämre den sista tiden. Bara senaste veckorna har hon ramlat nästan varenda dag och det är bara ren tur att hon inte slagit sig värre än vad hon har gjort. Dessutom är det så välkommet att hon nu får flytta för mamma är så himla social så det har varit svårt för henne att bo kvar i huset alldeles själv sedan pappa dog, även om hon fått mycket hjälp av hemtjänsten och att hon varit på dagverksamhet flera dagar i veckan.

Det kommer att bli så bra med lägenheten tror jag, där hon har personal och ett helt gäng med massa glada tanter och gubbar utanför dörren. Och för egen del ska det bli himla skönt att slippa gå med det stora ansvaret för henne som jag har burit på under en lång tid, att jag snart kan lämna över mycket till kunnig personal. Jag är så lättad och det finns nog risk att jag bryter ihop efter flytten nästa fredag när stressen liksom släpper och kroppen vågar efter.

Men det är mycket att fixa och fort ska det går. Från det att man tackar ja har man en vecka på sig att flytta in. Men det löser sig, vi resonerar som så att bara hon är på plats så fixar vi allt pö om pö. Så tiden har inte funnits till allt som stod på min to do-list. Jag skulle till exempel bloggat i morse och sedan haft ett viktigt kundmöte men var tvungen att flytta det och hjälpa mamma. Det är som det är, ibland måste man prioritera vad som faktiskt är viktigast.

Nu har jag i alla fall fått i mig lite energi och ska i rask takt röra mig bort till Anglais där AnnKathrin och jag har ett möte inbokat. Hon har kommit ner från Luleå för att vi ska kunna ha kvalitetstid och skissa på nya produkter, gå igenom försäljning och prata ihop oss om lite marknadsföringsaktiviteter. Vi har så mycket kul på gång, både event och ett galet spännande samarbete till sommaren som ni definitivt kommer att få veta mer om längre fram! Efter det ska vi gå och träffa vår nya pr-byrå. Det känns verkligen jättebra att sajna med dem och det blir spännande att höra deras ideér och tankar. När vi är klara väntar sedan en kul AW med ett gäng powerdonnor på Berns, vilket ska bli riktigt härligt, inte minst därför att jag så sällan är kvar i stan efter jobbet. AnnKathrin och jag ska skåla i Champagne har vi sagt för vi har liksom inte riktigt hunnit med att fira att vi har lanserat, men ikväll så!

Fast innan allt detta sker ska vi kasta oss tillbaka till förra torsdagen. På kvällen var jag nämligen inbjuden till Lisa och Fabian, grundare av Nordics Knots som nu lanserar i Sverige efter en riktig framgångssuccé i USA. De hade valt att ha eventet i sin lägenhet och det var så himla trevligt. Jag blev helt kär i inredningen och färgpaletten, för att inte tala om mattorna som ju var huvudanledningen till att jag och Anna, som följde med mig, var där.

Kan vi tala om hur snygg denna soffa från Massproductions är? Formen är underbar och kulören är så rätt. Jag kan verkligen se mig själv draperad i denna därhemma hos mig, haha.

Och mattorna, så otroligt fina. Jag fastnade särskilt mycket för den greige som ni såg under soffan och den här rosa ullmattan som var helt ljuvligt mjuk och len.

Alla mattor är inspirerade av Norden och gamla mönster som har fått en modern touch. Efter att ha sett deras fina lya insåg jag hur mycket mattor gör för ett hem så jag ska definitivt budgetera för det när det är dags för mig att köpa mig en ny lägenhet.

Men nu är det fredag, tjohoo! Jag hoppas att ni får en härlig dag och helg om vi inte hörs mer innan dess.

 

#tbt

Har jobbat som satan idag men nu är det kväll och solen har gått ner. Ville bara sända er min allra varmaste Alla Hjärtans dag-hälsning – och en liten påminnelse bara om att så här skönt och alldeles alldeles underbart kommer i snart ha det igen!

Nu ska jag ordna lite Alla Hjärtans dag-mys, en kär vän kommer över till mig ikväll.

Kram J.

Små kärleksbakelser

Hej på er små hjärtan. I dag är det en dag att fira kärlek och vänskap. Varför inte överraska era käraste med kärleksfyllda bakelser så här på Alla hjärtans dag? Vägen till hjärtat går väl ändå via magen, som det sägs. Jag har receptet på festliga små kärleksbakelser – ni bakar från hjärtat.

Dessa små godingar är egentligen minitårtor. Man använder färdiga tårtbottnar och stansar ut rundlar med pepparkaksmått så kan man fokusera på att lägga ner extra mycket kärlek på garneringen av bakelserna.

Detta behövs:

  • tårtbottnar
  • 3 dl vispgrädde
  • 100 g philadelphiaost
  • 1 tsk vaniljsocker
  • 2 dl jordgubbssylt
  • färgad kokos
  • ögon (finns i hobbyaffären och är ätbara)
  • geléhjärtan
  • tandpetare
  • sockerpasta

Gör så här:

Stansa ut rundlar av tårtbottnarna med pepparkaksmått. Du behöver tre-fyra rundlar till en bakelse, beroende på hur hög du vill ha den.

Blanda grädde, philadelphiaost och vaniljsocker och vispa fluffigt. Lägg gräddblandningen och sylten mellan varje lager av de små tårtbottnarna. Klä bakelsen med gräddblandningen.

Färga kokos och lägg det på en tallrik. Rulla sedan bakelsen i kokos så att hela bakelsen är täckt.

Placera ut ögon. Placera ett geléhjärta på tandpetare och stick ner den på ovansidan av bakelsen.

Kavla ut en bit vit sockerpasta till en 3 mm tjock platta. För att inte sockerpastan ska fastna när du kavlar använd florsocker både på arbetsbänken och på kaveln. Stansa ut hjärtan som fötter, som du sätter under varje bakelse.

 

Recept ur Fixa festen själv. Foto: Jeanette Dahlström.

 

Till hela bloggen