Jenny Olsson

Jenny Olsson har tillhört journalisteliten i många år och skriver regelbundet för en rad magasin och varumärken. Hon är också grundare av konceptet Golfilicious och har hittills publicerat fem böcker. Kreativt bollplank, redaktionschef, projektledare och konceptutvecklare är andra roller Jenny skriver på sitt cv och som hon gärna tar sig an. För, som hon menar, det vore ju dumt att ägna sina 10 000 arbetsdagar i livet med att alltid göra samma sak. Och tråkigt.


Bloggen hör till kategorin "livsstil" och är en levande inspirationskälla med en skön mix av ämnen såsom träning och hälsa, stil och skönhet, tankar och drömmar om livet och karriären. Stark i tron om att livet inte handlar om vilka du känner utan om vilka du möter, älskar Jenny att möta nya människor. Om detta och allt annat som får hennes hjärta att slå lite snabbare får ni läsa om här. Och så får ni följa med på resor, såväl mentala som jordiska när Jenny söker nya sweet spots.


Är du intresserad av ett samarbete eller annonsering? Kontakta collaborate@sweetspotstories.com
För övriga frågor hör av dig till info@sweetspotstories.com

Jenny Olsson

Stark i tron om att livet inte handlar om vilka du känner utan om vilka du möter, älskar Jenny att möta nya människor. Om detta och allt annat som får hennes hjärta att slå lite snabbare får ni läsa om i hennes blogg.

Weekend state of mind – restips för bästa höstgolfen

God morgon vänner, mår ni bra?

Sommaren har gjort en tillfällig comeback och jag kunde inte vara gladare. Hösten har sin charm, absolut, men jag vill inte att sommaren ska ta slut riktigt än. När vardagen rullar igång efter sommaren infinner sig alltid en känsla av melankoli. Både ni och jag vet vad som väntar …

Ett sätt att underlätta övergången är att ha något att se fram emot. För att inte mörkrets ankomst ska bli lika abrupt måste jag planera in något som hägrar längre fram i kalender, en höstmini-break eller en längre resa till varmare breddgrader. Nu ska jag visserligen till Gleneagles i november men då är det jobb som gäller. New York vore väldigt härligt, och varför inte en återresa till Mauritius? Älskar Mauritius!

Jag har fått en del frågor om tips på weekenddestinationer som innehåller både golf och relax. Självklart har jag det! Här, här och här är några. Men för att ge er ytterligare sköna alternativ tog jag ett snack med min gode vän Tomas som driver golfresebyrån Golf Zone Travel och som har full koll på vart man vill resa i höst.

Hej Tomas! Så här års börjar den svenska golfsäsongen så sakteliga att avslutas. Men många har fortfarande ett antal rundor kvar i kroppen och vill gärna resa iväg någonstans över en helg. Hetaste resmålet för en golfweekend?

– Ta ett tidigt morgonflyg till Heathrow eller Gatwick och pegga upp i det engelska himmelriket. Du hinner till första tee klockan 13.00. Dessförinnan en full English breakfast. Enklare, smidigare och bättre blir knappast en golfhelg. Underbart i krispigt höstväder. I hedlandskapet i Surrey strax utanför London finns ett pärlband av superbanor: Sunningdale, Swinley Forest, Walton Heath, St George’s Hill, The Berkshire, Worplesdon och mängder av klassiker. Bo gärna med golfbaneläge på Foxhills Club and Resort.

Finns det några nyheter att hålla koll på?

– Ja, och riktigt spännande, dessutom. Det räcker att åka till Danmark och till ön Fyn. Banan – Great Northern, Nicklas Design – öppnade i juli 2017. Såväl golfbanan som resortanläggningen håller högsta internationella klass.

Mallorca är fortfarande ett av våra populäraste resmål och många spelar på öns två kronjuveler Alcanada och Son Gual. Men kan du rekommendera någon okänd pärla som man borde upptäcka?

– Nja, egentligen inte. Att spela Son Gual och Alcanada räcker långt. Personligen tycker jag att banorna på exempelvis Son Antem inte håller samma klass. Däremot är boendet på Sheraton Arabella Golf Resort riktigt bra. Inget fel att gå en runda på gamla Son Vida. Superfina träningsmöjligheter och skön variation på Son Muntaner.

Son Gual, Mallorca

New York är alltid härligt att åka till, särskilt så här på hösten. Hur är det med golfmöjligheterna i The Big Apple?

– Höstgolf i nordöstra USA … här snackar vi om starka höstfärger. Ute på Long Island finns banor som Bethpage. Jag skulle ännu hellre rekommendera en bilresa norr om Manhattan och fixa en starttid på Winged Foot. Törs jag säga att jag annars hellre åker till Chicago eller Boston?

Ha ha, jadå! Fast vilken är då Europas bästa stad om man vill kombinera golf och gastronomi över en weekend?

– Två dagar i Rom, två dagar på Argentario Golf Resort i södra Toscana, en och en halv timme med Fiat från Pantheon. Det är en riktigt smakfull kombinationsresa för golf, mat och vin.

Det låter underbart. Och om man älskar linksbanor, var får man den ultimata golfhelgen?

– Nordirland är riktigt hett just nu. Nästa sommar spelas British Open äntligen på Royal Portrush. Uppe i norr ligger även banor som Portstewart och Ardglass. Dröm gärna också om Royal County Down.

Själv ska jag äntligen besöka Gleneagles om en dryg månad, vilket ska bli härligt. Om man vill åka lite längre bort för ett solsäkert klimat, är det Dubai som gäller?

– Nej! Visst är Dubai galet häftigt och framför allt Emirates är en fantastisk anläggning, men den här vintern skulle jag hellre satsa på kombinationen Singapore och Ria Bintan. Spektakulär golf i metropolens gröna oaser, paradisliv på ön Bintan en kort färjeresa därifrån.

Sentosa Golf Club, Singapore

Om man inte vill flyga utan helst ta tåget; vart åker man då?

– Tyskland. Allra helst till Falkenstein strax utanför Hamburg. Ta med din snyggaste golfbag på tåget!

Håller helt med dig, jag älskar Hamburg! Vilken är dem nästa golfresorten alla kategorier – om du får välja din personliga favorit?

– Kiawah Island i South Carolina. Ryder Cup-klass på allt. Från hål 1 till 90. Dessutom nära Charleston där man aldrig har tråkigt.

Vilken resplaner har du själv i höst?

– Snart Ryder Cup i Paris. Jubileumskänsla när jag åker på mitt tionde Ryder Cup. Höstlov med familjen i Edinburgh och North Berwick. Mauritius i december. Inser hur mycket glädje golfen ger, att man tack vare golfklubbor, golfbollar, receptionister, starters, greenkeepers, piloter och rallare får uppleva så många vackra och intressanta platser.

 

 

Words of wisdom

“Grateful for where I’m at, excited about where I’m going.”

 

Glad fredag alla där ute. I dag ska det bli närmare tio grader här i stan och då kan man inte vara annat än peppad på dagen och på helgen som är i antågande. Vad har ni för planer? Själv ska jag dricka finkaffe på stan, äta middag med en kompis i soffan, planera ett event, lyssna på det här, skriva klart en text om tre samhällsförändrare och powerbabes, fira våren, köpa en vit t-shirt och sälja ett radhus.

 

Foto: Emma Grann / Studio Femme 

 

Teleportering till sydligare breddgrader

Inspirerad av Petras roliga inlägg vill jag härmed teleportera mig till en annan breddgrad.

Morgonen börjar med att jag vaknar upp på latituden 20° 17′ S, nämligen Mauritius. Jag har precis klivit upp ur sängen i min drömmiga villa på Belle Mare Plage alldeles intill stranden.

Snabbt satt på mig baddräkt och en tunn klänning ovanpå. På väg ner för ett första dopp fastnar jag inför utsikten som får mig att tappa andan.

Jag bestämmer mig för att vänta med badet och ger mig i kast med frukostbuffén.

Sedan kan jag inte vänta längre. Det blir bad, både i hav och pool.

Konstaterar nöjt att Sverige och vintern är långt borta.

När eftermiddagen kommer gör jag mig redo för en fördrink i loungen, blossande röd om kinderna.

Innan det är dags för middag i den tropiska natten.

Ny dag: Golf på schemat!

Det går bra. Eller faktiskt bäst. Jag blir således bjuden på segerlunch …

… av mitt trevliga sällskap.

Innan eftermiddagen går mot kväll hinner jag med en lång promenad längs den långa vackra sandstranden.  Palmbladen rasslar behagligt i brisen.

Uppsnofsad för kvällen konverseras det med i goda vänners lag.

Innan vi intar middag där kockarna överträffar varandra i kulinariska rätter. Jag konstaterar nöjt att jag nog aldrig har ätit någon godare mat än den nygrillade fisken och skaldjuren som serveras.

Dagen därpå vaknar jag redan klockan sex och ger mig ut på en lång löptur längs havet. Naturen är bedövande vacker, helt filteroberoende.

Tagen av alla intryck intar jag en skön dagbädd invid poolen. Jag läser, skriver och funderar över livet medan underliga fågelläten gäckar. I en hel timme ligger jag helt stilla och ser ut över detta.

Sedan fortsätter mitt filosoferande här, jag känner mig som ett barn på nytt och förtränger tanken på att jag snart måste åka hem.

I stället gör jag mig så toksnygg jag bara kan.

Och smäller sedan av ett stort party i alla regnbågens färger med ett gäng powerdonnor!

Och när den ljumma kvällen övergått till sen timme och till och med gryning vandrar jag tillbaka till min villa och tänker att här …

… på den magiska resorten Belle Mare Plage på Mauritius allra vackraste strand hör jag hemma.

 

Arbetsuniform, ja eller nej?

För något år sedan läste jag en artikel om art directorn Matilda Kahl som haft på sig samma uniform på jobbet i tre års tid för att slippa planera sin outfit varje dag. Hennes stående klädval var vit skjorta och svarta byxor. Genom att alltid köra samma outfit kunde hon i stället för att slösa tid på att välja kläder på morgonen rikta all sin kreativitet på jobbet.

Andra som också kör på det är bland andra Mark Zuckerberg som sportar sin grå Brunello Cucinelli t-shirt. Steve Jobs blev ju känd för att alltid bära svart polotröja, jeans och New Balance sneakers. För att inte tala om salige Karl Lagerfeld med sin ikoniska uniform bestående av stärkt vit skjorta med hög krage (han lär ha haft ett tusental i garderoben), svarta solglasögon och skräddarsydda svarta kavaj.

Samma outfit varje dag känns ju som en bra idé och ibland tänker jag att jag också skulle börja med det. Men direkt efter dyker tanke nummer två upp: vad skulle bli min jobbuniform? Jeans bär jag redan i dag i alla fall 75 % av tiden så de blir det nog. Men upptill då? Vit t-shirt med svart blazer över? Skinnjacka? Eller skulle jag göra en Jobs och satsa på den svarta polotröjan?

Nu tror jag kanske inte att jobbuniform skulle passa mig i längden. Jag skulle nog säkert känna mig befriad från onödig stress och, precis som Kahl säger i artikeln, slippa känna pressen på att alltid bevisa min kreativa förmåga (och att jag har koll på modet) genom mina kläder. Men samtidigt skulle nog mycket av lusten försvinna, glädjen i att faktiskt byta skepnad – och karaktär – efter humör och lust. Är inte det något av modets styrkor, att kunna visa vem man är och styrka sin identitet men också hur man vill uppfattas av andra?

 

Till hela bloggen