Jenny Olsson

Jenny Olsson har tillhört journalisteliten i många år och skriver regelbundet för en rad magasin och varumärken. Hon är också grundare av konceptet Golfilicious och har hittills publicerat fem böcker. Kreativt bollplank, redaktionschef, projektledare och konceptutvecklare är andra roller Jenny skriver på sitt cv och som hon gärna tar sig an. För, som hon menar, det vore ju dumt att ägna sina 10 000 arbetsdagar i livet med att alltid göra samma sak. Och tråkigt.


Bloggen hör till kategorin "livsstil" och är en levande inspirationskälla med en skön mix av ämnen såsom träning och hälsa, stil och skönhet, tankar och drömmar om livet och karriären. Stark i tron om att livet inte handlar om vilka du känner utan om vilka du möter, älskar Jenny att möta nya människor. Om detta och allt annat som får hennes hjärta att slå lite snabbare får ni läsa om här. Och så får ni följa med på resor, såväl mentala som jordiska när Jenny söker nya sweet spots.


Är du intresserad av ett samarbete eller annonsering? Kontakta collaborate@sweetspotstories.com
För övriga frågor hör av dig till info@sweetspotstories.com

Jenny Olsson

Stark i tron om att livet inte handlar om vilka du känner utan om vilka du möter, älskar Jenny att möta nya människor. Om detta och allt annat som får hennes hjärta att slå lite snabbare får ni läsa om i hennes blogg.

Varför är det så svårt att kasta böcker?

Hej på er!

I förra veckan läste jag den här artikeln i DN, om den svåra konsten att kasta böcker och att det är så sorgligt att göra det. Jag har tänkt mycket på det där även innan jag läste artikeln och insett att jag är precis så där. Jag skulle kanske inte gå så långt som att kalla det en historisk och kulturell skymf, som i artikeln, och inte heller att det är ångestfyllt. Men att kasta bort någon annan människas tankar och formuleringar som med stor vedermöda plitats ner för andra att ta del av känns … otänkbart. Ogörbart. Det skulle bli som att attackera författaren som skrivit boken.

Jag kan inte förklara varför jag känner så. Kanske för att jag själv vet hur förbannat svårt det är att skriva böcker, vilken ansträngning som ligger bakom varenda ord och interpunktion, som vägs på guldvåg för att vävas in i meningar, landa i ett dokument och sedan komma ut i skrift.

Men där finns något mer och kulturellt betingat bakom min ovilja att göra mig av med böcker. Således är mina bokhyllor som ni kan tro knökfulla och den en gång så genomtänkta sorteringen har gått om intet vartefter fler franska essäer, svenska deckare, vackra fotoböcker, Tintin:ar, kurslitteratur i kommunikation och kalligrafi och vemodiga romaner flyttat in. Och så mina egna böcker som jag är mäkta stolt över, förstås.

Förut hade jag klängväxter som slingrade sig genom böckerna uppför hyllorna men de ryms inte längre. Ett antal lass böcker har också några fått flytta upp på vinden där det numera står flera flyttkartonger med gamla böcker, bland annat såna jag läste som liten, och till och med gamla skolböcker jag inte nänts göra mig av med.

Jovisst, ibland uppstår ett behov av att rensa ur bokhyllor och skåp för att göra plats för nytt. Men att slänga? Nä, då försöker jag hellre att lämna de böcker jag trots allt lyckas sortera bort till second hand-butiker. Man slänger inte en bok. Jag inser ju att jag kommer att få stora problem den dagen jag säljer lägenheten och måste fiffa till den inför visningen, haha. För då är det ju luft och rymd som gäller. Ljust och fräscht och avskalat, ni vet.

På ”nattdukshyllan” står en hel radda med böcker och väntar på att bli lästa. Även den kön växer för jag hinner köpa på mig fler böcker i snabbare takt än vad jag just nu hinner läsa dem.

”Men skaffa en padda och läs e-böcker i stället så slipper du problemet”, kanske ni föreslår nu. Sorry, jag är helt odigital i det hänseendet. Med ett virtuellt bibliotek kan man förvisso ha tusentals romaner med sig vart man än går men, nä. Jag är som Carrie Bradshaw i den första ”Sex and the City”-filmen, ni vet när hon ligger i sängen bredvid Mr. Big och läser en bok och han frågande undrar om hon är den sista personen i New York som fortfarande lånar böcker på biblioteket, och hon svarar: ”Jag älskar doften av dem. Mmm.”

Så är det. Och jag ser ju egentligen inte en dignande bokhylla som ett problem, mer som en prekär uppgift.

Samma sorts känsla kan komma över mig om jag är hembjuden till någon och det inte finns en enda bok hemma hos dem. Ingen roman på nattduksbordet, ingen tummad pocket i nån hörna, ingen bokhylla. Det är som att den riktiga trivseln inte vill infinna sig utan böcker. Jag vill ha böcker runt omkring mig, det gör mitt hem ombonat och själfullt. Och sorry, e-böcker gör sig inte riktigt lika bra som dekorativa blickfång!

Dessutom är det kul att botanisera i både andras och sin egen bokhylla för den blir ju med åren så personlig. En välfylld bokhylla är som en sorts självporträtt, som ett tidsdokument eller en sådan där jordlagerföljskarta – stratigrafi, heter det visst – som visar olika faser i ens liv. Ibland kan jag på måfå plocka fram någon gammal favorit, bläddra igenom kapitlen och läsa små kommentarer jag skrivit och försöka minnas var jag var när jag läste den, vad jag tänkte, hur jag mådde, vilka jag träffade.

 

Värmande vinternöjen till helgen

Köldknäpparna kommer slag i slag, bara vända andra kinden till – och söka värme!

När jag kom hem från jobbet i går var jag så stelfrusen att jag jag tänkte nej nu får det vara nog, nu emigrerar jag. Men så kom jag ju på, att även om jag hatar kylan så älskar jag Stockholm. Så då försökte jag i stället leta upp de små glädjeämnena som gör att man överlever vintern.

Så den här helgen ämnar jag ägna mig åt att …

… köpa tulpaner. Ett dussin-pack för 79 spänn, det blir man i alla fall varm i hjärtat av. Ska se till att hänga kvar länge i blombutiken där det i alla fall ser ut som vår.

… bada bastu på gymmet efter ett bra träningspass. Värme följt av värme måste ju vara det bästa.

… göra det så himla hemtrevligt jag kan i hela min lägenhet. Det innebär att dammsuga och skura golv, torka av alla horisontella ytor, sortera i garderoben och ta ut alla tjocka koftor och tröjor och vika dem så där snyggt som i butikerna, samt till sist tända ljus över allt när solen går ner.

… sitta jättelänge med en cappuccino och en bunt modemagasin på mitt favoritkafé.

… fylla badkaret med väldoftande badolja så hett vatten att man nästan skållar sig och sedan ligga där tills huden på fingertopparna knollrat sig.

… laga soppa som jag äter med nybakat ännu ugnsvarmt bröd till.

… sätta på den här låten på hög volym och dansa bort frusna lemmar och trötthet utan skämskudde.

… dricka jättemycket lyxte i soffan med datorn i knät och kolla på ELLE-galans livesändning ikväll.

… gå på helgpromenad med en kompis till någon plats där vi inte varit tidigare.

… köpa nya krispiga lakan och bädda extra fint i sängen. Och förstås förvärma sänggåendet med vetekudden. Hur skönt att krypa ner?!

Jag hoppas att ni får en härlig helg!

 

Torsdagsinspo

Brrrr …. Ruskväder i morse. Hur mycket längtar man till våren nu? Och den är inte ens nära. Viss skillnad är det ändå i dagsljuset tycker jag. Plus 24 minuter om dagen här i Stockholm jämfört med förra veckan. Jag kan ändå inte låta bli att drömma mig fram mot sommaren och det tidiga morgonljuset. Tänk er en daggfrisk morgon, i tiden mellan hägg och syren då naturen är den allra skiraste, sköraste, och varje ögonblick kan sparas som ett snapshot i ens inre fotoalbum. Man vaknar tidigt, drar på sig löpskorna eller golfditon och ger sig ut.

Sådana morgnar är helt underbara att spela golf; ljuset, känslan i luften, förväntan. Man ställer sig på första tee, peggar upp och drar iväg. Och så bollflyktens sekunderlånga väntan som blir till minuter, till timmar, dagar, år, till en evighet medan man andäktigt klamrar sig fast vid hoppet, chansen att nå flaggan. Stunder då ruset far genom kroppen.

Jag minns en sådan morgon för många år sedan när jag spelade på Ombergs Golf Resort med min dåvarande kille. Runt Vättern finns många fina banor och Omberg är en av de bästa tycker jag – från hed och skog till fina hål invid Vätterns östra strand. Pappa hade också den som en av sina favoriter men tyvärr hann vi aldrig spela den tillsammans. Jag och min kille var på väg söderut mot Skåne men skulle bo över en natt i Jönköping och då passade vi på att spela där. Minns inte hur det gick men att banan var så fin (i design av Bengt Lorichs och Pierre Fulke om någon undrar).

Höjdarhålet är det långa 14:e, Ombergs signaturhål. Så otroligt vackert och instagramvänligt, kan nog vara det vackraste golfhålet i hela Sverige. Och så de vidunderliga solnedgångarna över det vackra landskapet och vyn över Vättern – gör verkligen inte ont.

 

Denimdrömmar – vårens snyggaste jeans 2019

Det här inlägget innehåller affiliatelänkar till återförsäljare. Samtliga produkter är utvalda av mig.

Alla garderober bör innehålla åtminstone ett par jeans. Jag har alltid varit en jeanstjej och har i princip på mig jeans varenda dag. Lite tråkigt kanske men jag brukar klä upp dem med kavaj och högklackade skor, eller klä ner dem med en t-shirt och skinnjacka efter behav.

När det kommer till jeans finns det verkligen en modell för alla – vida ben, hög midja, stuprör, utställda och så vidare. Men en bra basmodell att satsa på har smala ben och ganska hög midja. För tillfället är jag väldigt inne på stuprörsjeans, smalraka jeans som gärna får sitta lite på höften. Dessa (bilden) från Kappahl (modellen heter Emma) har bra passform och är utan tvekan de skönaste jeansen jag äger. Perfekta vardagsjeans som går att matcha till precis allt. Jag är inte rädd för att testa nya jeanstrender, men den modellen passar mig allra bäst.

Den här våren kommer denim att vara en av säsongens hetaste material. Här är några av mina favoriter bland vårens jeansmodeller.

I sin garderob bör man definitivt ha ett par klassiska raka jeans, de är alltid rätt oavsett hur trendvindarna blåser. De mest perfekta har nog Jeanerica gjort, en femficksmodell i organisk bomull i en mid-vintage-tvätt. Jag gillar även de här från Hunkydory med mellanhög midja och slitsar i bensluten.

Just detaljer på jeans kommer att bli stort i vår. Lindex har gjort den här croppade modellen med kick-flare i klassisk denimblå färg. Snyggt att styla med ett par ankelboots, till exempel de här leopardmönstrade från Rizzo. Även lite croppade jeans är fint särskilt med ett par söta ballerinor till – spana in de här jeansen från Cos Stores, sjukt snygg rådenim.

Man får en väldigt smickrande figur i bootcut. Lindex modell Karen har en perfekt avslappnad look med cool retro-effekt. Även Lee har en snygg variant i Hoxie i en fräsch vårblå tvätt.

På jakt efter ännu vidare jeansmodell? Jag gillar dessa med hög midja och långa utställda ben från Rodebjer. Få till looken med en krispig vit poplinskjorta eller t-shirt till (båda från Arket). Även de här i avslappnad modell med utsvängda ben från Frame är riktigt snygga.

Själv vill jag gärna omsluta benen i jeans som har någon extra detalj av något slag. Som dessa från Gannis senaste jeanskollektion, en klassisk femficksmodell där benen avslutas i en längre slits. Styla med ett par vita boots, också från Ganni.

Till våren är det förstås fräscht med jeans i en ljus tvätt – i år är de skönt sten- och syratvättade jeansen allra trendigast – men jag tycker det är så snyggt med en mörkare tvätt. Just nu suktar jag mest efter Levi’s klassiska 724:a, klassiskt raka och ultimat passform. Ett perfekt tillskott till garderoben helt enkelt.

 

Till hela bloggen