Jenny Olsson

Jenny Olsson har tillhört journalisteliten i många år och skriver regelbundet för en rad magasin och varumärken. Hon är också grundare av konceptet Golfilicious och har hittills publicerat fem böcker. Kreativt bollplank, redaktionschef, projektledare och konceptutvecklare är andra roller Jenny skriver på sitt cv och som hon gärna tar sig an. För, som hon menar, det vore ju dumt att ägna sina 10 000 arbetsdagar i livet med att alltid göra samma sak. Och tråkigt.


Bloggen hör till kategorin "livsstil" och är en levande inspirationskälla med en skön mix av ämnen såsom träning och hälsa, stil och skönhet, tankar och drömmar om livet och karriären. Stark i tron om att livet inte handlar om vilka du känner utan om vilka du möter, älskar Jenny att möta nya människor. Om detta och allt annat som får hennes hjärta att slå lite snabbare får ni läsa om här. Och så får ni följa med på resor, såväl mentala som jordiska när Jenny söker nya sweet spots.


Är du intresserad av ett samarbete eller annonsering? Kontakta collaborate@sweetspotstories.com
För övriga frågor hör av dig till info@sweetspotstories.com

Jenny Olsson

Stark i tron om att livet inte handlar om vilka du känner utan om vilka du möter, älskar Jenny att möta nya människor. Om detta och allt annat som får hennes hjärta att slå lite snabbare får ni läsa om i hennes blogg.

Om vänskap som vuxen

“Goda vänner är som stjärnor. Du ser dem inte alltid, men du vet att de alltid finns där” var det någon som sa. Jag har tänkt mycket på det här med vänskap den senaste tiden, på hur viktigt det är att ha vänner i livet. Det blev extra tydligt när pappa dog, hur mina närmaste vänner lyckades fånga upp mig när jag föll. Att jag kunde ringa närhelst jag behövde, bara för att få gråta en stund och förbanna livets jävlighet. Det värdesätter jag något oerhört mycket och jag hoppas att jag har talat om det för dem också, hur mycket deras stöd och deras vänskap betyder för mig.

Riktigt nära vänner kan jag räkna på min ena hand, ni vet sådana vänner man kan ringa när det är kris och kaos, som man kan lita på och utvecklas med. Sedan finns det en drös schyssta halvvänner som jag tycker om och har roligt med. Som jag träffar över en kaffe, bollar jobbtankar och pratar böcker med. Så har vi den yttersta ringen av ytligare bekanta, gamla klasskompisar från förr, grannbarnen man växte upp med som man hälsar på när man stöter på varandra men som man inte har så mycket gemensamt med längre.

Något stort kompisgäng utgör de totalt sett inte. Jag har nog aldrig tillhört något sådant gäng som firar midsommar och nyår ihop, drar i väg till fjällen eller ut och seglar och ses på spontanmiddagar titt som tätt. Och hur många kompisar bör man egentligen ha? Vad är normalt? Jag vet inte. Jag vet bara att för att må bra behöver vi både ha vänner och få vara en.

Jag läste någonstans att en av tio vuxna kvinnor saknar vänskap i livet. En av tio! Om man då som jag inte har någon egen familj blir det som en dubbel ensamhet. Jag har absolut inget emot att vara själv långa stunder, tvärtom behöver jag det för att tanka energi för att orka umgås i större sällskap – och då trivs jag ofta som fisken i vattnet. Jag är liksom både superminglare eller ensamvarg på samma gång. Men jag kan ändå känna mig ensam, att jag saknar mer av äkta vänskap, ett tomrum som inte kan fyllas på med fler bekanta.

I hela mitt liv har vänner kommit och gått av flera anledningar, och så är det nog för de allra flesta skulle jag tro. Tyvärr har jag förlorat flera stycken som inte kunnat ersättas. Hade jag haft man och barn hade jag kanske inte upplevt det på samma sätt. Det har aldrig bekymrat mig att inte leva i en parrelation och bilda familj. Nästan tvärtom. Jag kan inte minnas att jag någonsin velat ha det annorlunda. Förrän kanske nu. Jag är singel, van att leva självständigt och satsa på sådant som fyller mitt liv med glädje och mening, men ändå känner jag en ilande rädsla fara genom kroppen när familjen jag är uppvuxen i krymper, när leden glesnar och jag själv inte bildat familj. Kommer jag aldrig att träffa någon? Ska jag för alltid leva ensam? Vad händer när jag dör, kommer någon ens att sakna mig?

Att träffa nya vänner som vuxen är inte lätt, inte alls så där enkelt som det var när man var liten då det räckte att fråga om någon ville hänga med ut och leka. Jag upplever att många inte verkar vara så intresserade av att lära känna nya människor. Därför är jag så väldigt glad att jag har träffat den här tjejen, Anna. Vi möttes genom AnnKathrin och har egentligen inte känt varandra mer än ett par månader, men jag har redan insett hur otroligt härlig och genuin hon är. Dessutom är hon så jäkla smart och besitter en massa kunskaper på områden som jag inte har en aning om. Ser fram emot att hänga mycket med henne!

Nära vänskap kräver tid och omsorg. Man får verkligen inte bli kompislat och strunta i att underhålla sina vänskapsrelationer, även om man kanske varken har tid eller kraft. Självklart finns det perioder i ens liv då man inte hinner vara så mycket vän som man borde, det behöver inte betyda att vänskapen påverkas så länge det finns tillit och acceptans. Men jag tror också att det är viktigt att prioritera rätt, för i slutändan är det ju mänskliga relationer som är det meningsfullt. Vänner växer verkligen inte på träd och hittar man nya i vuxen ålder ska man vara väldigt rädd om dem.

Så ta fram telefonen och ring dina vänner. Vänta inte med att tala om för dem hur viktiga de är för dig. Ge mer av din tid och de kommer att finnas där för dig när du behöver det som mest.

Vecka 8

På något otroligt sätt har det blivit måndag igen? Förstår ingenting. Fattar heller inte hur vi redan har hunnit passera halva februari. Fast det innebär ju förstås att det snart är VÅR! Det är sol på min balkong och igår efter att jag kommit hem från mamma där vi packat inför flytten satt jag där och drack espresso och hörde vårfåglarna sjunga. Den känslan.

Nog om det. Nu ringer vi in veckan som för min del består av intervjuer, strategimöten, säljsnack, en smygläsning och en flytt.

Glad måndag!

 

Fredag, flyttbestyr, pr-planer och AW

Hej vänner.

Oj, den här dagen och hela veckan har sprungit iväg. Jag har knappt hunnit sitta ner en enda sekund känns det som för det har gått i ett sedan i måndags – då vi fick besked från kommunen att mamma har fått en lägenhet på omsorgsboende! Alltså ni anar inte hur skönt det beslutet var att få. Vi har väntat så himla länge och det är så skönt att det äntligen är klart. Mamma har ju så svårt att röra sig och det har blivit så mycket sämre den sista tiden. Bara senaste veckorna har hon ramlat nästan varenda dag och det är bara ren tur att hon inte slagit sig värre än vad hon har gjort. Dessutom är det så välkommet att hon nu får flytta för mamma är så himla social så det har varit svårt för henne att bo kvar i huset alldeles själv sedan pappa dog, även om hon fått mycket hjälp av hemtjänsten och att hon varit på dagverksamhet flera dagar i veckan.

Det kommer att bli så bra med lägenheten tror jag, där hon har personal och ett helt gäng med massa glada tanter och gubbar utanför dörren. Och för egen del ska det bli himla skönt att slippa gå med det stora ansvaret för henne som jag har burit på under en lång tid, att jag snart kan lämna över mycket till kunnig personal. Jag är så lättad och det finns nog risk att jag bryter ihop efter flytten nästa fredag när stressen liksom släpper och kroppen vågar efter.

Men det är mycket att fixa och fort ska det går. Från det att man tackar ja har man en vecka på sig att flytta in. Men det löser sig, vi resonerar som så att bara hon är på plats så fixar vi allt pö om pö. Så tiden har inte funnits till allt som stod på min to do-list. Jag skulle till exempel bloggat i morse och sedan haft ett viktigt kundmöte men var tvungen att flytta det och hjälpa mamma. Det är som det är, ibland måste man prioritera vad som faktiskt är viktigast.

Nu har jag i alla fall fått i mig lite energi och ska i rask takt röra mig bort till Anglais där AnnKathrin och jag har ett möte inbokat. Hon har kommit ner från Luleå för att vi ska kunna ha kvalitetstid och skissa på nya produkter, gå igenom försäljning och prata ihop oss om lite marknadsföringsaktiviteter. Vi har så mycket kul på gång, både event och ett galet spännande samarbete till sommaren som ni definitivt kommer att få veta mer om längre fram! Efter det ska vi gå och träffa vår nya pr-byrå. Det känns verkligen jättebra att sajna med dem och det blir spännande att höra deras ideér och tankar. När vi är klara väntar sedan en kul AW med ett gäng powerdonnor på Berns, vilket ska bli riktigt härligt, inte minst därför att jag så sällan är kvar i stan efter jobbet. AnnKathrin och jag ska skåla i Champagne har vi sagt för vi har liksom inte riktigt hunnit med att fira att vi har lanserat, men ikväll så!

Fast innan allt detta sker ska vi kasta oss tillbaka till förra torsdagen. På kvällen var jag nämligen inbjuden till Lisa och Fabian, grundare av Nordics Knots som nu lanserar i Sverige efter en riktig framgångssuccé i USA. De hade valt att ha eventet i sin lägenhet och det var så himla trevligt. Jag blev helt kär i inredningen och färgpaletten, för att inte tala om mattorna som ju var huvudanledningen till att jag och Anna, som följde med mig, var där.

Kan vi tala om hur snygg denna soffa från Massproductions är? Formen är underbar och kulören är så rätt. Jag kan verkligen se mig själv draperad i denna därhemma hos mig, haha.

Och mattorna, så otroligt fina. Jag fastnade särskilt mycket för den greige som ni såg under soffan och den här rosa ullmattan som var helt ljuvligt mjuk och len.

Alla mattor är inspirerade av Norden och gamla mönster som har fått en modern touch. Efter att ha sett deras fina lya insåg jag hur mycket mattor gör för ett hem så jag ska definitivt budgetera för det när det är dags för mig att köpa mig en ny lägenhet.

Men nu är det fredag, tjohoo! Jag hoppas att ni får en härlig dag och helg om vi inte hörs mer innan dess.

 

#tbt

Har jobbat som satan idag men nu är det kväll och solen har gått ner. Ville bara sända er min allra varmaste Alla Hjärtans dag-hälsning – och en liten påminnelse bara om att så här skönt och alldeles alldeles underbart kommer i snart ha det igen!

Nu ska jag ordna lite Alla Hjärtans dag-mys, en kär vän kommer över till mig ikväll.

Kram J.

Till hela bloggen