Jenny Olsson

Jenny Olsson har tillhört journalisteliten i många år och skriver regelbundet för en rad magasin och varumärken. Hon är också grundare av konceptet Golfilicious och har hittills publicerat fem böcker. Kreativt bollplank, redaktionschef, projektledare och konceptutvecklare är andra roller Jenny skriver på sitt cv och som hon gärna tar sig an. För, som hon menar, det vore ju dumt att ägna sina 10 000 arbetsdagar i livet med att alltid göra samma sak. Och tråkigt.


Bloggen hör till kategorin "livsstil" och är en levande inspirationskälla med en skön mix av ämnen såsom träning och hälsa, stil och skönhet, tankar och drömmar om livet och karriären. Stark i tron om att livet inte handlar om vilka du känner utan om vilka du möter, älskar Jenny att möta nya människor. Om detta och allt annat som får hennes hjärta att slå lite snabbare får ni läsa om här. Och så får ni följa med på resor, såväl mentala som jordiska när Jenny söker nya sweet spots.


Är du intresserad av ett samarbete eller annonsering? Kontakta collaborate@sweetspotstories.com
För övriga frågor hör av dig till info@sweetspotstories.com

Jenny Olsson

Stark i tron om att livet inte handlar om vilka du känner utan om vilka du möter, älskar Jenny att möta nya människor. Om detta och allt annat som får hennes hjärta att slå lite snabbare får ni läsa om i hennes blogg.

Om att gråta floder men ändå vara uppåt och till sist skratta högt

God kväll! Onsdag! Det har varit en märklig dag i dag. I morse kändes det som om jag befann mig i limbo eftersom jag grät ögonen ur mig hos min terapeut igår. Ändå var jag lite pepp eftersom jag vet att jag nu är på väg, att resan där jag ska gå till botten med varför jag agerar och reagerar som jag gör, och vad som orsakar det, har startat.

På förmiddagen skulle jag jobba hemifrån men fick knappt ett ord skrivet eftersom telefonen ringde stup i ett och det var de allra märkligaste samtal. Strax innan lunch åkte jag in till stan för tre möten men på vägen in kastades hela schemat om när mötena i rask takt bytte tid och plats med varandra, så glatt upplivad av alla tvära kast var det bara att ställa om.

Min arbetsdag avrundades med att jag mötte upp bäste Joe som var på blixtvisit i stan, lika sprudlande glad som alltid. Vi tog plats på Wienercaféet och satt pratade om allt mellan karriär och golf och smultronställen och magiska (!) upplevelser. Jag har känt Joe några år nu och han är alltid så otroligt inspirerande och positiv så jag gick därifrån med lätta steg och ett skratt i mungipan och tänkte att, det är inte så dumt ändå, livet.

Men tillbaka till i onsdags då jag var hos terapeuten. Det känns att om jag lever två parallella liv i varsina universum just nu. Ungefär som om jag hade barn ihop med någon snubbe och delad vårdnad och barnen bodde hos mig varannan vecka och varannan vecka var jag själv, med den skillnaden att det är mina sjuka föräldrar jag konstant oroar mig för och måste ha full koll på allt som ska fixas och ordnas och bokas och inte får glömmas bort. För att i nästa stund växla till en högpresterande entreprenör som bara kör så fort tygen håller och helt kan styra sina dagar.

Tankarna och känslorna är lite all over the place, som en vis man har sagt, och jag insåg ju redan i vintras att jag jag behövde ha någon utomstående att tala med som kan få mig att byta perspektiv och hjälpa mig att komma vidare. Sätta lampan på den där svarta klumpen som sitter i bröstet och som består av så mycket osorterat bråte. Det är först nu jag inser hur stressad jag har varit de senaste åren och hur mycket oro jag går omkring och bär på, så det känns bra att ha börjat gå i terapi. Och så är det så jäkla skönt att öppna tårflödet för fulla kranar.

Inför vår session igår hade jag fått i uppgift att fylla i några olika frågeformulär för att lättare klargöra var jag befinner mig, vad jag känner att jag behöver hjälp med och hur terapeuten och jag ska arbeta framåt tillsammans. Ett av formulären var Frosts multidimentionella perfektionsskala som mäter olika aspekter av perfektionism, alltså hur rädd man är för att göra misstag, vilka krav man ställer på den egna personen, förväntningar och kritik från föräldrar, och tvivel på den egna förmågan. Jag var ju inte direkt förvånad av att se hur långt ut på perfektionsskalan jag befinner mig. Det var snarare en bekräftelse på det jag redan visste, fast det är bra att få det svart på vitt. Sedan var det ett formulär om vad man värderar i livet, från intima relationer till förädraskap, socialt liv och samhälleligt engagemang. Där var det intressant att se att vissa saker som jag värderar högt i livet inte alls får den uppmärksamheten i mitt eget liv. Jag har en del att fundera på där …

Och så var det ett formulär som visar skalan över oförmåga att handskas med ovisshet, om vad som är karakteristiska sätt för mig hur jag reagerar på ovisshet i livet. Som den kontrollmänniska jag är var inte heller det resultatet särskilt förvånande, haha! Check, check and doublecheck skulle kunna vara mitt mellannamn. Därför kändes det så skönt att träffa Joe nu på eftermiddagen. Jag kunde släppa alla tankar på mig själv för en stund och samtidigt suga i mig lite av hans positiva energi och go. Han är bara så härlig, Mr. Magic.

Så, nu tar jag ett djupt andetag och låter ett behagligt lugn inta kroppen. Utveckling kan bara komma ur förändring som bara kan komma inifrån mig, och även om tillvaron stundtals snurrar snabbare än en torktumlare och stressklumpen nästan får mig att brinna upp så vet jag att det kommer att bli bra till slut. Ur askan växer nya skott.

Hej då onsdag!

 

Värmande vinternöjen till helgen

Köldknäpparna kommer slag i slag, bara vända andra kinden till – och söka värme!

När jag kom hem från jobbet i går var jag så stelfrusen att jag jag tänkte nej nu får det vara nog, nu emigrerar jag. Men så kom jag ju på, att även om jag hatar kylan så älskar jag Stockholm. Så då försökte jag i stället leta upp de små glädjeämnena som gör att man överlever vintern.

Så den här helgen ämnar jag ägna mig åt att …

… köpa tulpaner. Ett dussin-pack för 79 spänn, det blir man i alla fall varm i hjärtat av. Ska se till att hänga kvar länge i blombutiken där det i alla fall ser ut som vår.

… bada bastu på gymmet efter ett bra träningspass. Värme följt av värme måste ju vara det bästa.

… göra det så himla hemtrevligt jag kan i hela min lägenhet. Det innebär att dammsuga och skura golv, torka av alla horisontella ytor, sortera i garderoben och ta ut alla tjocka koftor och tröjor och vika dem så där snyggt som i butikerna, samt till sist tända ljus över allt när solen går ner.

… sitta jättelänge med en cappuccino och en bunt modemagasin på mitt favoritkafé.

… fylla badkaret med väldoftande badolja så hett vatten att man nästan skållar sig och sedan ligga där tills huden på fingertopparna knollrat sig.

… laga soppa som jag äter med nybakat ännu ugnsvarmt bröd till.

… sätta på den här låten på hög volym och dansa bort frusna lemmar och trötthet utan skämskudde.

… dricka jättemycket lyxte i soffan med datorn i knät och kolla på ELLE-galans livesändning ikväll.

… gå på helgpromenad med en kompis till någon plats där vi inte varit tidigare.

… köpa nya krispiga lakan och bädda extra fint i sängen. Och förstås förvärma sänggåendet med vetekudden. Hur skönt att krypa ner?!

Jag hoppas att ni får en härlig helg!

 

Torsdagsinspo

Brrrr …. Ruskväder i morse. Hur mycket längtar man till våren nu? Och den är inte ens nära. Viss skillnad är det ändå i dagsljuset tycker jag. Plus 24 minuter om dagen här i Stockholm jämfört med förra veckan. Jag kan ändå inte låta bli att drömma mig fram mot sommaren och det tidiga morgonljuset. Tänk er en daggfrisk morgon, i tiden mellan hägg och syren då naturen är den allra skiraste, sköraste, och varje ögonblick kan sparas som ett snapshot i ens inre fotoalbum. Man vaknar tidigt, drar på sig löpskorna eller golfditon och ger sig ut.

Sådana morgnar är helt underbara att spela golf; ljuset, känslan i luften, förväntan. Man ställer sig på första tee, peggar upp och drar iväg. Och så bollflyktens sekunderlånga väntan som blir till minuter, till timmar, dagar, år, till en evighet medan man andäktigt klamrar sig fast vid hoppet, chansen att nå flaggan. Stunder då ruset far genom kroppen.

Jag minns en sådan morgon för många år sedan när jag spelade på Ombergs Golf Resort med min dåvarande kille. Runt Vättern finns många fina banor och Omberg är en av de bästa tycker jag – från hed och skog till fina hål invid Vätterns östra strand. Pappa hade också den som en av sina favoriter men tyvärr hann vi aldrig spela den tillsammans. Jag och min kille var på väg söderut mot Skåne men skulle bo över en natt i Jönköping och då passade vi på att spela där. Minns inte hur det gick men att banan var så fin (i design av Bengt Lorichs och Pierre Fulke om någon undrar).

Höjdarhålet är det långa 14:e, Ombergs signaturhål. Så otroligt vackert och instagramvänligt, kan nog vara det vackraste golfhålet i hela Sverige. Och så de vidunderliga solnedgångarna över det vackra landskapet och vyn över Vättern – gör verkligen inte ont.

 

Denimdrömmar – vårens snyggaste jeans 2019

Det här inlägget innehåller affiliatelänkar till återförsäljare. Samtliga produkter är utvalda av mig.

Alla garderober bör innehålla åtminstone ett par jeans. Jag har alltid varit en jeanstjej och har i princip på mig jeans varenda dag. Lite tråkigt kanske men jag brukar klä upp dem med kavaj och högklackade skor, eller klä ner dem med en t-shirt och skinnjacka efter behav.

När det kommer till jeans finns det verkligen en modell för alla – vida ben, hög midja, stuprör, utställda och så vidare. Men en bra basmodell att satsa på har smala ben och ganska hög midja. För tillfället är jag väldigt inne på stuprörsjeans, smalraka jeans som gärna får sitta lite på höften. Dessa (bilden) från Kappahl (modellen heter Emma) har bra passform och är utan tvekan de skönaste jeansen jag äger. Perfekta vardagsjeans som går att matcha till precis allt. Jag är inte rädd för att testa nya jeanstrender, men den modellen passar mig allra bäst.

Den här våren kommer denim att vara en av säsongens hetaste material. Här är några av mina favoriter bland vårens jeansmodeller.

I sin garderob bör man definitivt ha ett par klassiska raka jeans, de är alltid rätt oavsett hur trendvindarna blåser. De mest perfekta har nog Jeanerica gjort, en femficksmodell i organisk bomull i en mid-vintage-tvätt. Jag gillar även de här från Hunkydory med mellanhög midja och slitsar i bensluten.

Just detaljer på jeans kommer att bli stort i vår. Lindex har gjort den här croppade modellen med kick-flare i klassisk denimblå färg. Snyggt att styla med ett par ankelboots, till exempel de här leopardmönstrade från Rizzo. Även lite croppade jeans är fint särskilt med ett par söta ballerinor till – spana in de här jeansen från Cos Stores, sjukt snygg rådenim.

Man får en väldigt smickrande figur i bootcut. Lindex modell Karen har en perfekt avslappnad look med cool retro-effekt. Även Lee har en snygg variant i Hoxie i en fräsch vårblå tvätt.

På jakt efter ännu vidare jeansmodell? Jag gillar dessa med hög midja och långa utställda ben från Rodebjer. Få till looken med en krispig vit poplinskjorta eller t-shirt till (båda från Arket). Även de här i avslappnad modell med utsvängda ben från Frame är riktigt snygga.

Själv vill jag gärna omsluta benen i jeans som har någon extra detalj av något slag. Som dessa från Gannis senaste jeanskollektion, en klassisk femficksmodell där benen avslutas i en längre slits. Styla med ett par vita boots, också från Ganni.

Till våren är det förstås fräscht med jeans i en ljus tvätt – i år är de skönt sten- och syratvättade jeansen allra trendigast – men jag tycker det är så snyggt med en mörkare tvätt. Just nu suktar jag mest efter Levi’s klassiska 724:a, klassiskt raka och ultimat passform. Ett perfekt tillskott till garderoben helt enkelt.

 

Till hela bloggen