Jenny Olsson

Jenny Olsson har tillhört journalisteliten i många år och skriver regelbundet för en rad magasin och varumärken. Hon är också grundare av konceptet Golfilicious och har hittills publicerat fem böcker. Kreativt bollplank, redaktionschef, projektledare och konceptutvecklare är andra roller Jenny skriver på sitt cv och som hon gärna tar sig an. För, som hon menar, det vore ju dumt att ägna sina 10 000 arbetsdagar i livet med att alltid göra samma sak. Och tråkigt.


Bloggen hör till kategorin "livsstil" och är en levande inspirationskälla med en skön mix av ämnen såsom träning och hälsa, stil och skönhet, tankar och drömmar om livet och karriären. Stark i tron om att livet inte handlar om vilka du känner utan om vilka du möter, älskar Jenny att möta nya människor. Om detta och allt annat som får hennes hjärta att slå lite snabbare får ni läsa om här. Och så får ni följa med på resor, såväl mentala som jordiska när Jenny söker nya sweet spots.


Är du intresserad av ett samarbete eller annonsering? Kontakta collaborate@sweetspotstories.com
För övriga frågor hör av dig till info@sweetspotstories.com

Jenny Olsson

Stark i tron om att livet inte handlar om vilka du känner utan om vilka du möter, älskar Jenny att möta nya människor. Om detta och allt annat som får hennes hjärta att slå lite snabbare får ni läsa om i hennes blogg.

När ett par är roligare en birdie

Om en vecka är det Alla hjärtans dag, en dag som många kanske bävar för? En dag av kärlek som i stället blir en påminnelse om ensamhet. Jag har än så länge inga planer, brukar faktiskt inte tänka speciellt mycket på Alla hjärtans dag men så är jag heller inte i något förhållande nu. Ibland firar jag den tillsammans med min familj eller mina vänner, så jag styr nog upp något mysigt här hemma i stället. För medan jag har gått igenom flera statusuppdateringar vad gäller förhållanden genom åren då Alla hjärtans dagar kommit och gått, så är det en sak som består: Att fira personerna i mitt liv som driver mig att göra saker bättre, bli en bättre människa och älska bättre.

I dagsläget känner jag mig rätt nöjd med att vara singel men jag medger att jag saknar flirtandet och känslan att ha någon som säger att de tycker om en, kramar en, köper blommor när man minst anar det. Få vara sådär besinningslöst förälskad. Skulle helt klart behöva dejta mer, haha! Jag resonerar som så att träffar jag någon så träffar jag någon, det måste ske otvunget. Jag kan bara utsätta mig för situationer då jag kan träffa någon som intresserar mig. Ett riktigt bra flirtställe som jag vill tipsa er om denna torsdag är golfklubben.

Jomen visst, till och med för er som inte spelar har golfklubbar ofta en lättsam och inbjudande atmosfär där det är lätt att träffa och börja prata med folk. Ofta är restaurangerna riktigt bra så det är lätt att dela lunchbord med någon som verkar trevlig. Ännu bättre blir det om man går ut och spelar med någon som man är intresserad av. Under en golfrunda får man möjlighet att lära känna varandra under relativt avslappnade förhållanden. Det är ett naturligt och otvunget sätt att dejta på och man får tid att visa vem man är. Och vice versa, den andres personlighet ger sig ganska snabbt till känna. Det är svårt att upprätthålla en ”falsk fasad” och förställa sig under de timmar man spelar ihop, så eventuella rötägg identifierar man snabb och då är det bara att droppa dem. Många tänker nog inte ens tanken att någon skulle kunna ”stöta” på dem där, medan det ute på krogen är mer uppenbart.

Jag har sällan problem att prata med folk, men några gånger när jag varit på mer traditionella middagsdejter har situation ibland känts krystad, särskilt om samtalsämnena tar slut. Men på golfbanan har man hela tiden något att prata om eftersom det finns ett naturligt samtalsämne i det gemensamma intresset. Forskning visar ju att lika barn leka bäst. Ju mer lika vi är desto bättre brukar vi tycka om varandra. Chansen att förhållandet håller är större om man delar ett gemensamt intresse, vare sig det är golf, musik, matlagning eller något annat.

Om du har spanat in någon på golfklubben som du är intresserad av så bjud in till att spela några hål ihop, eller boka in dig i en boll med personer du inte känner. Några av mina roligaste golfrundor har varit när jag gått ut med någon random person, eller då jag spelat partävling och lottats ihop med någon kul kille i lämplig ålder. En runda i solnedgången kan vara nog så romantisk!

Till sist vill jag bara skicka mer några fingervisningar för att dejten ska bli så bra som möjligt. Golf kan som bekant vara förenat med en del frustration om spelet inte går som man vill. Låt för guds skull inte ilskan få utlopp även om du har en usel dag. Genom att svära, kasta klubbor eller fuska framstår du inte som särskilt attraktiv. Ta golfen tillräckligt seriöst så att du faktiskt anstränger dig, men inte på så blodigt allvar att du blir galen över ett dåligt slag. Jag brukar säga att man alltid ska sträva efter att vara en bättre version av sig själv. Skippa också oombedda råd. Denna regel gäller förstås inte bara vid nya bekantskaper utan förstås även stadgade par. Det finns ingen som uppskattar (usla) råd i tid och otid.

Skulle din spelpartner visa sig vara en hit så är sedan steget till en ny runda eller en dejt utanför banan inte långt bort. Lycka till!

 

Route de lavande – lavendelvägen genom Provence

Lavendel

Färgen och doften från lavendelfälten fångar essensen i Provence. Det är ganska häftigt, fö rmig är det en rikedom att vara någonstans där det doftar örter och kryddväxter som lavendel, rosmarin, timjan och lagerbuskar som parfymerar luften. Det är något med urprungligheten som gör att man blir ganska ödmjuk inför allt.

Just lavendel har alltid varit en favorit; jag har bland annat skrivit om det här. Att vistas i när de oändliga lavendelfälten blommar med sin blåvioletta ton är en upplevelse för alla sinnen. Så ska ni till Provence i sommar vill jag varmt rekommendera lavendelvägen, Route de lavande. Vandra, cykla eller hoppa in i bilen och följ de franska småvägarna från by till by.

Lavendeln blommar i slutet av juni till mitten av augusti och odlingarna är främst koncentrerade i Haute-Provence norr om Avignon, på högplatån runt Sault, vid foten av Mont Ventoux, och runt Apt och Gordes i Luberondalen. Det blir en fantastisk road trip där det är nästintill omöjligt att inte få med sig minnesvärda bilder hem. Instamagic!

Stanna till hos lavendelodlare och destillerier och handla med er hem ljuvligt doftande lavendelprodukter. Många byar ordnar festivaler till lavendelns ära och i Coustellet finns också ett lavendelmuseum att besöka.

Mer information finns här:
www.routes-lavande.com
www.lavande-provence-aoc.com
www.museedelalavande.com

On my mind: Grundstenar

Detta inlägg innehåller annonslänkar.

 

Baddräkt, shorts och ballerinaskor är väl ändå basen i sommargarderoben, tycker ni inte? Här har jag satt ihop tre outfits för olika plånböcker; budget, mellan och lyx.

Baddräkt med volang Åhléns // Blommig baddräkt By Malina // Baddräkt i härligt cerise Diane von Furstenberg

Klassiska bermudashorts Sebago // Paperbag denimshorts Re/Done // Broderade linneshorts Giuliva Heritage Collection

Ballerinaskor i mocka Chloé  // Slip-in i läder Malone Souliers // Spetsiga flats i mocka Rupert Sanderson

 

Vive le weekend!

God morgon! Ett nedslag med vad som fångat mitt öga den här helgen:

Espresso och Nice Matin. En bra start på dagen, och utsikten kunde vara sämre.

Juan-les-Pins är den klassiska badorten som på tiden då det begav sig attraherade den europeiska societeten och amerikanska filmstjärnor, som ville leva ett bekymmersfritt societetsliv varvat med sunda strandaktiviteter.

Juan-les-Pins växte i popularitet på 1920-talet och överallt hittar man hus och detaljer som relaterar till la belle époque, art déco och jazzens guldera.

Ett parti pétanque på klassisk spelmark under pinjeträden i Petit Pinède. Här träffas kompislagen varje dag för att under vilda diskussioner och många axelryckningar spela om äran.

Jazzfestivalen Jazz à Juan, anledningen till att jag var på plats för att bevaka. Jazzfestivalen har sedan starten 1960 utvecklats till en musikfestival öppen för nya influenser, artister och besökare från många länder. Man behöver definitivt inte vara någon utpräglad jazznörd för att uppskatta festivalen för programmet är både brett och smalt på samma gång, vilket är en av anledningarna till att jag verkligen gillar den. Den andra stora anledningen är den helt unika spelplatsen, Pinède Gould.

I år slog festivalen, den 59:e upplagan i ordningen, rekord vad gäller antalet besökare. Över 27 000 besökare har sett konserterna och då räknar man inte in de många gratiskonserterna som ägt rum runt om i staden varje dag under tio dagar.

Det är svårt att lista alls fantastiska artister som har uppträtt under pinjeträden i Pinède Gould, där haven utgör fond och cikadorna som sirrar ackompanjerar taktfast. Men några av namnen är Sonny Rollins, Ray Charles, Ella Fitzgerald, Keith Jarrett och Earth Wind & Fire. Nästan lika kul är det strosa runt och lyssna på de små band och lite mer okända artister som uppträder lite här och där i Juan-les-Pins och Antibes.

Jag var särskilt glad eftersom jag i år fick se Jamiroquai och karismatiske Jay Kay, en av mina husgudar. Ni känner väl till låtar som Cosmic Girl, You give me something och Virtual Insanity? Konserten var magiskt bra med hits efter hits av Jamiroquais unika mix av acid jazz, 70-talsdisco-rock, och han sjunger precis lika gudomligt nu som när han slog igenom. Jag fick också möjlighet att se konserterna med bland andra saxofonisten Candy Dulfer och jazzpianisten och sångerskan Diana Krall. Dessa ladies fick verkligen la Pinède Gould att koka. Grymt bra!

Promenader längs lugna vikar runt Cap d’Antibes, den grönskande udden där jetset och bättre bemedlade har sina lyxvillor.

Port de l’Olivette.

I Antibes gamla stad är det bara en färgpalett som gäller: pasteller, pasteller, pasteller.

Socca, kikärtspannkaka. Check på den! Och det är fortfarande samma snubbe som tillagar dem i lerugnen på Marché Provençal som första gången jag besökte Antibes för många år sedan.

I sval arbetskostym.

Merci de cette fois-ci Juan-les-Pins et Jazz à Juan!

 

Till hela bloggen