Jenny Olsson

Jenny Olsson har tillhört journalisteliten i många år och skriver regelbundet för en rad magasin och varumärken. Hon är också grundare av konceptet Golfilicious och har hittills publicerat fem böcker. Kreativt bollplank, redaktionschef, projektledare och konceptutvecklare är andra roller Jenny skriver på sitt cv och som hon gärna tar sig an. För, som hon menar, det vore ju dumt att ägna sina 10 000 arbetsdagar i livet med att alltid göra samma sak. Och tråkigt.


Bloggen hör till kategorin "livsstil" och är en levande inspirationskälla med en skön mix av ämnen såsom träning och hälsa, stil och skönhet, tankar och drömmar om livet och karriären. Stark i tron om att livet inte handlar om vilka du känner utan om vilka du möter, älskar Jenny att möta nya människor. Om detta och allt annat som får hennes hjärta att slå lite snabbare får ni läsa om här. Och så får ni följa med på resor, såväl mentala som jordiska när Jenny söker nya sweet spots.


Är du intresserad av ett samarbete eller annonsering? Kontakta collaborate@sweetspotstories.com
För övriga frågor hör av dig till info@sweetspotstories.com

Jenny Olsson

Stark i tron om att livet inte handlar om vilka du känner utan om vilka du möter, älskar Jenny att möta nya människor. Om detta och allt annat som får hennes hjärta att slå lite snabbare får ni läsa om i hennes blogg.

Mentorskap – när, var, hur och varför?

Kappa H&M // Jeans Kappahl // Popotröja Massimo Dutti // Väska Palmgrens // Skor Rizzo

 

Hej tisdag! Hur mår ni idag? Jag har haft det hektiskt sedan jag kom hem från Palma men det är precis som det ska vara. Jag är extra extra glad över det stora intresset för vårt företag och för alla kommentarer vi har fått på bågarna. Det känns så otroligt roligt att ni verkar gilla dem. Men nu jobbar vi stenhårt på att få upp försäljningssiffrorna och ökad kännedom om varumärket.

Det känns faktiskt lite overkligt vilken resa jag befinner mig på just nu. För bara 1,5 år sedan så var detta fortfarande bara en dröm, en dröm som svävade någonstans där borta och som jag inte ens trodde att jag skulle våga ta steget emot. Att drömma är en sak, att förverkliga något helt annat. En person som har haft del i att jag faktiskt tagit det här steget är min mentor och vän Stefan. Vi träffades häromdagen över en fika så jag tänkte att jag skulle berätta lite om det här med mentorskap och hur det fungerar, för det är någonting som jag tror att många och särskilt kvinnor skulle vara hjälpta av för att utvecklas i sina karriärer.

Stefan och jag lärde känna varandra för drygt tio år sedan då han tog in mig på ett skrivuppdrag för Vallentuna Golfklubb under ett par månader. När uppdraget var slutfört behöll vi kontakten och eftersom vi båda spelar golf och bor rätt nära varandra så träffades vi med jämna mellanrum med klubban i handen. För ett par år sedan, efter att jag länge hade gått och varit frustrerad över att jag tyckte att karriären hade gått i stå, att jag upplevde att jag inte kom någonstans i livet och tvivlade så mycket på mig själv och vart jag var på väg, så frågade jag Stefan om han kunde tänka sig att bli min mentor – och det kunde han.

Alla människor kan någon gång i livet behöva ett bollplank, en person som kan stötta, ge inspiration och komma med kloka råd när det är dags att göra förändringar. Att skaffa sig en mentor att diskutera svåra frågor med är inte bara en hjälp i karriären, det kan vara bra vid olika tidpunkter i livet. Ett kvalitativt stöd som blir den hjälp på vägen som behövs för att komma vidare.

För trots att vi många gånger drivs framåt av en längtan och en vilja att utvecklas är det samtidigt inte ovanligt att något håller oss tillbaka. Jag om någon vet hur svårt det kan vara att förändra, jag som levt mitt liv med både livrem och hängslen på samma gång.

Att ha en person att samråda med har människor förvisso gjort i alla tider i olika former för att lära av varandra och få nya idéer. Det moderna begreppet mentorskap är dock en mer strukturerad och formaliserad metod som innebär att en erfaren ofta äldre person (mentorn) delar med sig av sina erfarenheter och kunskaper till en mer oerfaren person (adepten) som är i behov av stöd och rådgivning.

I princip alla stora företagsledare har någon gång haft mentorer – och själva också agerat mentorer senare i livet, för de vet att man, speciellt i starten av sin karriär, är beroende av råd och stöd från andra oavsett om det handlar om att avancera, utveckla en idé, nå nya affärsmål eller att vässa sina personliga färdigheter. Detta gäller inte minst oss kvinnor som ofta tvingas jobba dubbelt så mycket för att tas på allvar.

Förutom att jag själv gick med rätt mycket ångest över att mina föräldrar var dåliga lekte jag, eller snarare brottades jag med vad jag själv skulle bli när jag blev ”stor”. Jag kände mig vilsen. Bland annat bar jag på tankar kring att starta ett accessoarvarumärke eftersom jag så gärna ville förverkliga den där ”hemliga” idén jag gått och funderat på så länge, men som jag var alldeles för feg för att våga ge mig in i. Det var då Stefan kom in i bilden. Eftersom jag hyser stort förtroende för honom och hans enorma kunskaper så kände jag att han skulle kunna vara det stöd jag behövde.

Så hur fungerar då mentorskap? Mentorskap är en metod för erfarenhetsutbyte, personlig utveckling och kvalitativt stöd. Kunskapsutbytet sker som en dialog efter former som bestäms av adepten och mentorn tillsammans. Här finns inget rätt eller fel, utan man sätter tillsammans ramarna och kriterierna för hur mentorskapet ska se ut och fungera och för hur länge det ska pågå. Vanligt är att man träffas regelbundet under ett års tid, någon eller ett par gånger i månaden. Under perioden då Stefan var min mentor träffades vi regelbundet ungefär var 5–6 vecka och hade kontakt per telefon och mejl däremellan.

En vanlig föreställning är att mentorn ger och adepten tar, men ett väl fungerande mentorskap handlar snarare om en ömsesidig och konfidentiell relation som präglas av öppenhet och ett utbyte av erfarenheter. Mentorn är inte någon expert eller problemlösare utan ska stötta adepten i att själv finna svar på frågor och göra de val som behövs för att komma vidare i sin utveckling. Även om fokus ligger på adeptens behov av stöd och kompetensutveckling ges även mentorn möjlighet att reflektera, få nya perspektiv och utöka sitt kontaktnät. Till varje träff gav Stefan mig en uppgift att göra. Det kunde vara att ta reda på vilken typ av kunskap eller utbildning som behövdes inom ett område jag var intresserad av, eller att kartlägga mitt nätverk. Han ställde skitjobbiga frågor till mig (tack Stefan!) som tvingade mig att tänka, tänka om, tänka nytt. Även om jag i stunden kanske inte hittade svaren så kom de så småningom till mig just för att frågorna ställdes. Jag är så oerhört tacksam och glad över att få ha haft Stefan som min mentor för jag tror ärligt talat inte att jag hade kommit dit där jag är i dag utan hans hjälp och tro på mig. Sedan tror jag faktiskt också att förlusten av min pappa gjorde något med mig. Efter det fanns det liksom ingen poäng med att se bakåt, för vad kunde det värsta vara om allt misslyckades? Ingenting! Det värsta hade ju redan hänt, att pappa dött.

Så till alla er som känner att ni skulle vara behjälpta av en mentor så säger jag bara kör! Jag kan verkligen rekommendera det. Till sist vill jag bara ge några tips på vägen om hur du hittar hittar en mentor som passar just dig:

1. Fundera över vad du vill ha ut av mentorskapet och vilka mål du vill nå.
2. Kartlägg din omgivning, både de som du känner direkt och indirekt, eller sätt upp en önskelista. Finns det någon i din bekantskapskrets som har rätt erfarenhet och skulle kunna passa?
3. Det är viktigt att mentorn passar adeptens nivå. Identifiera en profil med de kunskaper, erfarenheter och egenskaper du önskar hos en mentor. Försök hitta någon som har förståelse för din situation.
4. En mentor behöver inte vara äldre, det är erfarenheten och kunskapen hos mentorn som avgör samt att han/hon är intresserad av din utveckling.
5. Ta kontakt genom att ringa eller skicka ett mejl. Svårare än så behöver det inte vara. De flesta blir glada över en förfrågan och tackar de nej beror det oftast på tidsbrist.

Lycka till!

 

Foto: Emma Grann / Studio Femme

 

 

The Edit

Jessica Alba – om passion, fördomar och att gå sin egen väg
Porter Edit maj 2019
Foto: Will Davidson // Styling: Tracy Taylor

Tröja och byxor Chloé; halsband Alighieri; ringar Spinelli Kilcollin, Stone and Strand och Grace Lee // Klänning 3.1 Phillip Lim; halsband Alighieri // Klänning Zimmermann; sandaler Chloé; ringar Spinelli Kilcollin, Stone and Strand och Grace Lee // Klänning och armband Isabel Marant, sandaler Chloé

 

Touché!

För en tid sedan ledsnade jag på mina mörka partier under ögonen och gav mig ut på jakt efter en mirakelkräm. Nu sminkar jag mig inte särskilt mycket, men sedan gammalt är ju att man inte vill se trött och sliten ut, särskilt inte när det inte finns fog för det, haha. Till vardags använder jag som bas BB-krämen Nudista från L’Oréal för en naturlig lyster och jämnare hudton, men den är inte särskilt täckande.

Så kom det sig att jag fick den lilla guldpennan Touche Éclat från Yves Saint Laurent i händerna. Jag har ju hört mycket gott om denna concealerpenna som nått en form av kultstatus världen över, men tyckt att den varit aningen dyr. Nu har den släppts som ett add on-makeupverktyg, High Cover 2, med ny formula som jag blev nyfiken på så jag beslutade mig för att testa. Skulle verkligen denna klassiker kunna trolla bort mina mörka ringar under ögonen?

Skeptiker som jag är har jag sällan några höga förväntningar på produkter men jag kan redan säga att jag är fast. High Cover 2 är precis som originalet ljusreflekterande och den funkar som både highlighter och concealer tack vare att den innehåller mycket pigment. Ändå blir den inte kakig eller lägger sig i de fina linjerna under ögonen, vilket jag upplevt med andra produkter.

High Cover 2 finns i flera olika nyanser som kompletterar originalpennan. Jag valde 0,75 som är den ljusaste. Först tyckte jag den såg lite orange ut men när jag applicerade den lättarbetade highlightern så smälte väldigt bra in i min hudton. Resultatet är väldigt naturligt och jag upplever att hela området under ögonen med mörka ringar försvinner på ett fascinerande sätt. Även röda prickar och blemmor fungerar toppen att dölja.

Nu var det inte jättebra ljus där jag tog dessa bilder men jag hoppas att ni kan se. Helt klart en game changer som från och med nu kommer att ha sin självklara plats i necessären.

 

On the spot i Humlegården

Hej torsdag! Gudars vad jag njuter av detta väder – ÄNTLIGEN! Man älskar ju hur hela stan lever upp så här års. Så härligt att slå av på taken och bara promenera runt i det gröna fluffet och le mot andra glada människor.

Och med våren öppnar också nya satsningar upp – kul! Ett ställe som jag är nyfiken på är Omnipollo som öppnat ölträdgård vid Floras kulle i Humlegården. Jag passerar nästan dagligen genom Humlan som är en av mina favoritparker och det känns närmast självklart att här ska finnas en bra ölträdgård, tycker ni inte?

Omnipollo är ett av stans mikrobryggerier som gör hantverksöl. För ett par år sedan öppnade de pizzabaren Omnipollos hatt på Söder – som bekant är ju pizza ölens bästa vän. Jag har inte varit där men det är visst populärt. Omnipollo driver också ett ställe i Göteborg.

Nu har de alltså längtat ut och med tanke på at namnet är en sammanskrivning av orden omnipotent och det spanska ordet för kyckling, pollo, så lovar det gott tycker jag. På menyn finns, förutom öl förstås, godsaker såsom grillade skaldjur och mjukglass.

Vad säger ni, när går vi dit?

Foto: Gustav Karlsson Frost och Simon Bredenberg

 

Till hela bloggen