Jenny Olsson

Jenny Olsson har tillhört journalisteliten i många år och skriver regelbundet för en rad magasin och varumärken. Hon är också grundare av konceptet Golfilicious och har hittills publicerat fem böcker. Kreativt bollplank, redaktionschef, projektledare och konceptutvecklare är andra roller Jenny skriver på sitt cv och som hon gärna tar sig an. För, som hon menar, det vore ju dumt att ägna sina 10 000 arbetsdagar i livet med att alltid göra samma sak. Och tråkigt.


Bloggen hör till kategorin "livsstil" och är en levande inspirationskälla med en skön mix av ämnen såsom träning och hälsa, stil och skönhet, tankar och drömmar om livet och karriären. Stark i tron om att livet inte handlar om vilka du känner utan om vilka du möter, älskar Jenny att möta nya människor. Om detta och allt annat som får hennes hjärta att slå lite snabbare får ni läsa om här. Och så får ni följa med på resor, såväl mentala som jordiska när Jenny söker nya sweet spots.


Är du intresserad av ett samarbete eller annonsering? Kontakta collaborate@sweetspotstories.com
För övriga frågor hör av dig till info@sweetspotstories.com

Jenny Olsson

Stark i tron om att livet inte handlar om vilka du känner utan om vilka du möter, älskar Jenny att möta nya människor. Om detta och allt annat som får hennes hjärta att slå lite snabbare får ni läsa om i hennes blogg.

Jag har blivit med nytt i badrumsskåpet

Det är tuffa tider för huden och jag är inne i en jäkla fulperiod. Min hud kliar och fnasar och det dyker upp orenheter hela tiden. Lystern är som bortblåst. När jag var på Mauritius för ett par månader sedan var min hy silkeslen och fin. Den blir alltid det när jag vistas i lite fuktigare klimat, men det här torra skandinaviska vinterklimatet är förödande. Precis innan jul drabbades jag dessutom av ett munsår som spred sig till ett sår under näsan (förmodligen svinkoppor, hatar det!) men nu har det i alla fall läkt.

Jag har alltid haft väldigt fin hy, fin men känslig. Blir lätt torr på ytan samtidigt som problem kommer underifrån och det är alltid en balansgång att göra rent och öppna upp porerna men inte torka ut. Man kan ju tycka att man skulle få slippa finnar och plitor efter en viss ålder, att man liksom då redan har gjort sitt på den fronten men nehej, inte då.

Med åldern har också rynkorna kommit, de gör ju det vare sig man vill eller inte. Där spelar förstås det genetiska arvet en stor roll. Både min mormor hade och min mamma har precis likadan hy med tunn överhud och många fina linjer särskilt runt ögonen och munnen. Missförstå mig rätt här, jag tycker precis som de flesta andra att rynkor är fint, de talar om att det finns ett liv bakom människan, där såväl bra som dåliga händelser har satt sina spår. Men jag vill inte nödvändigtvis att rynkorna ska bli djupare eller fler än de är. Som tur är, är generna bara en del, uppemot 80 procent av hudens åldrande beror på skadliga yttre faktorer som påskyndar åldrandet som föroreningar och solexponering. Vi kan alltså påverka rätt mycket genom hur vi lever – och vad vi använder för produkter.

Jag är inte någon initierad beautyjunkie men jag tycker det är kul att botanisera och testa nya skönhetsprodukter. Särskilt nu när jag blivit äldre, för det är först då man märker hur viktigt det är med bra hudvårdsprodukter och vilken skillnad det kan göra. Det har därför fått flytta in en helt ny serie i grön förpackning från Yves Rocher, Elexir Jeunesse, med sex olika produkter anpassade för att motverka hudens åldrande genom reparation och skydd mot föroreningar.

Yves Rocher arbetar endast med ingredienser från växtriket och den här serien innehåller specifikt aphloia, en växt från Madagaskars högland och som sägs ha förmåga att reparera och skydda mot miljöpåfrestningar. Yves Rochers forskare har skapat ett ultrakoncentrerat extrakt av aphloia och gjort en hel hudvårdsserie utifrån det.

Produkterna innehåller inte några färgämnen eller parabener, och förutom Micellar Cleansing Water ingår i serien Detoxifying Flash Mask …

… Reviver Eye Roll-on, som slätar ut huden runt ögonen och gör mörka ringar och påsar under ögonen mindre framträdande.

Slutligen ingår serumet Double Action Essence och dag- och nattkrämerna Restructuring Day Care och Sleeping Night Care.

Under en månad tänkte jag testa de sex produkterna i Elixir Jeunesse för att se vilken förbättring jag förhoppningsvis kan få. Det som inte är med i serien är peeling så där kommer jag att fortsätta med den från One Smooth Operator som jag använder nu och som fungerar bra. Mitt mål är att få en fastare och mer elastisk hud, få tillbaka lystern och kanske till och med göra rynkorna mindre framträdande. Uppföljning kommer om cirka en månad!

 

Words of wisdom

“Grateful for where I’m at, excited about where I’m going.”

 

Glad fredag alla där ute. I dag ska det bli närmare tio grader här i stan och då kan man inte vara annat än peppad på dagen och på helgen som är i antågande. Vad har ni för planer? Själv ska jag dricka finkaffe på stan, äta middag med en kompis i soffan, planera ett event, lyssna på det här, skriva klart en text om tre samhällsförändrare och powerbabes, fira våren, köpa en vit t-shirt och sälja ett radhus.

 

Foto: Emma Grann / Studio Femme 

 

Teleportering till sydligare breddgrader

Inspirerad av Petras roliga inlägg vill jag härmed teleportera mig till en annan breddgrad.

Morgonen börjar med att jag vaknar upp på latituden 20° 17′ S, nämligen Mauritius. Jag har precis klivit upp ur sängen i min drömmiga villa på Belle Mare Plage alldeles intill stranden.

Snabbt satt på mig baddräkt och en tunn klänning ovanpå. På väg ner för ett första dopp fastnar jag inför utsikten som får mig att tappa andan.

Jag bestämmer mig för att vänta med badet och ger mig i kast med frukostbuffén.

Sedan kan jag inte vänta längre. Det blir bad, både i hav och pool.

Konstaterar nöjt att Sverige och vintern är långt borta.

När eftermiddagen kommer gör jag mig redo för en fördrink i loungen, blossande röd om kinderna.

Innan det är dags för middag i den tropiska natten.

Ny dag: Golf på schemat!

Det går bra. Eller faktiskt bäst. Jag blir således bjuden på segerlunch …

… av mitt trevliga sällskap.

Innan eftermiddagen går mot kväll hinner jag med en lång promenad längs den långa vackra sandstranden.  Palmbladen rasslar behagligt i brisen.

Uppsnofsad för kvällen konverseras det med i goda vänners lag.

Innan vi intar middag där kockarna överträffar varandra i kulinariska rätter. Jag konstaterar nöjt att jag nog aldrig har ätit någon godare mat än den nygrillade fisken och skaldjuren som serveras.

Dagen därpå vaknar jag redan klockan sex och ger mig ut på en lång löptur längs havet. Naturen är bedövande vacker, helt filteroberoende.

Tagen av alla intryck intar jag en skön dagbädd invid poolen. Jag läser, skriver och funderar över livet medan underliga fågelläten gäckar. I en hel timme ligger jag helt stilla och ser ut över detta.

Sedan fortsätter mitt filosoferande här, jag känner mig som ett barn på nytt och förtränger tanken på att jag snart måste åka hem.

I stället gör jag mig så toksnygg jag bara kan.

Och smäller sedan av ett stort party i alla regnbågens färger med ett gäng powerdonnor!

Och när den ljumma kvällen övergått till sen timme och till och med gryning vandrar jag tillbaka till min villa och tänker att här …

… på den magiska resorten Belle Mare Plage på Mauritius allra vackraste strand hör jag hemma.

 

Arbetsuniform, ja eller nej?

För något år sedan läste jag en artikel om art directorn Matilda Kahl som haft på sig samma uniform på jobbet i tre års tid för att slippa planera sin outfit varje dag. Hennes stående klädval var vit skjorta och svarta byxor. Genom att alltid köra samma outfit kunde hon i stället för att slösa tid på att välja kläder på morgonen rikta all sin kreativitet på jobbet.

Andra som också kör på det är bland andra Mark Zuckerberg som sportar sin grå Brunello Cucinelli t-shirt. Steve Jobs blev ju känd för att alltid bära svart polotröja, jeans och New Balance sneakers. För att inte tala om salige Karl Lagerfeld med sin ikoniska uniform bestående av stärkt vit skjorta med hög krage (han lär ha haft ett tusental i garderoben), svarta solglasögon och skräddarsydda svarta kavaj.

Samma outfit varje dag känns ju som en bra idé och ibland tänker jag att jag också skulle börja med det. Men direkt efter dyker tanke nummer två upp: vad skulle bli min jobbuniform? Jeans bär jag redan i dag i alla fall 75 % av tiden så de blir det nog. Men upptill då? Vit t-shirt med svart blazer över? Skinnjacka? Eller skulle jag göra en Jobs och satsa på den svarta polotröjan?

Nu tror jag kanske inte att jobbuniform skulle passa mig i längden. Jag skulle nog säkert känna mig befriad från onödig stress och, precis som Kahl säger i artikeln, slippa känna pressen på att alltid bevisa min kreativa förmåga (och att jag har koll på modet) genom mina kläder. Men samtidigt skulle nog mycket av lusten försvinna, glädjen i att faktiskt byta skepnad – och karaktär – efter humör och lust. Är inte det något av modets styrkor, att kunna visa vem man är och styrka sin identitet men också hur man vill uppfattas av andra?

 

Till hela bloggen