Jenny Olsson

Jenny Olsson har tillhört journalisteliten i många år och skriver regelbundet för en rad magasin och varumärken. Hon är också grundare av konceptet Golfilicious och har hittills publicerat fem böcker. Kreativt bollplank, redaktionschef, projektledare och konceptutvecklare är andra roller Jenny skriver på sitt cv och som hon gärna tar sig an. För, som hon menar, det vore ju dumt att ägna sina 10 000 arbetsdagar i livet med att alltid göra samma sak. Och tråkigt.


Bloggen hör till kategorin "livsstil" och är en levande inspirationskälla med en skön mix av ämnen såsom träning och hälsa, stil och skönhet, tankar och drömmar om livet och karriären. Stark i tron om att livet inte handlar om vilka du känner utan om vilka du möter, älskar Jenny att möta nya människor. Om detta och allt annat som får hennes hjärta att slå lite snabbare får ni läsa om här. Och så får ni följa med på resor, såväl mentala som jordiska när Jenny söker nya sweet spots.


Är du intresserad av ett samarbete eller annonsering? Kontakta collaborate@sweetspotstories.com
För övriga frågor hör av dig till info@sweetspotstories.com

Jenny Olsson

Stark i tron om att livet inte handlar om vilka du känner utan om vilka du möter, älskar Jenny att möta nya människor. Om detta och allt annat som får hennes hjärta att slå lite snabbare får ni läsa om i hennes blogg.

Fokus på detaljerna

Hej! Det är onsdag, mår ni bra? Hoppas det. Jag känner mig pepp för ikväll ska jag på sommarfest med Plaza Kvinna. Ska bli hur kul som helst! Jag har ännu inte bestämt vad jag ska ha på mig men jag är lite inne på en trevlig spetsklänning från H&M:s specialkollektion som jag köpte för några år sedan. Eller så blir det en mönstrad byxdress som jag använder alldeles för sällan.

Häromdagen satt jag och funderade på det här med detaljer och vilken stor skillnad det kan göra för en outfit. Om ni har följt bloggen ett tag så vet ni säkert att jag klär mig ganska nedtonat, enkelt med en edge. Men efter ett tag blir det så förutsägbara kombinationer, lite same same but different. Jag försöker hitta inspiration genom att titta på streetstyle-bilder och slutar aldrig att fascineras över hur fint dessa kvinnor får till helt otroliga outfits med väldigt enkla medel.

Men det finns alltid sätt att introducera en individuell touch i sin dagliga klädsel och det är här detaljerna kommer in i modebilden. En annorlunda form eller en asymmetrisk skärning ger basen ett nytt utseende. En vanlig tröja eller skjorta kan se nästan exakt likadan ut på alla, men om det finns en fin detalj i designen blir den genast mer individuell.

Jag har märkt att jag ofta söker plagg med fina knappar, eller som har andra sömnadsdetaljer som ett galet foder inuti en enfärgad blazer. Accessoarer är pricken över i; en väska, en scarf eller ett par coola solglasögon kan ta favoritoutfiten direkt till sidorna i vilket modemagasin som helst.

Ett annat sätt är att bära plagg men på ett nytt sätt, till exempel ha en croppad jeansjacka som blus med en fin spetsbehå under. Eller kombinera ett par slappa byxor med en striktare kavaj som jag gjorde häromdagen.

Jag älskar mina nya byxor från Röhnisch med sprund nedtill och revärer. Så svag för denna detalj. Mer revärer till folket!

Smycken är förstås ett annat sätt att förändra sin look. Och bälten, ett i mitt tycke briljant sätt att addera lite intresse till outfiten. Jag är alltid på jakt efter riktigt snygga skärp som jag laborerar med.

Eller så sätter jag helt enkelt på mig en hatt!

 

#nybörjare

Trots allt fruktansvärt som händer med skogsbränder, evakueringar och nödslakt av boskap ska vi nu ägna en stund åt yta. I torsdags unnade jag mig nämligen min typ första manikyr någonsin. Ja, jag vet … men jag har liksom aldrig förstått grejen med att sitta och fixa med naglarna. Jag tycker absolut att det är jättesnyggt med välskötta naglar, men när ska man hinna med sånt? Och vem har råd att gå på salong stup i ett, inte jag i alla fall. Dessutom sliter golfspel och mitt ständiga knappande på datorn hårt på naglarna plus att de växer så snabbt så då är det enklare att bara klippa dem kort.

Jag kan visserligen ha gjort en manikyr när hela familjen var i Los Angeles i slutet av åttiotalet men det är jag för gammal för att minnas, haha! I alla fall, i torsdags tänkte jag att nu kunde det vara dags att lyxa till sig med att få naglarna fixade på salong. Inte på något fancy ställe utan ett sådant där hål i väggen. Någon måtta får det ändå vara, tänkte Fröken Spara i mig.

Bestämde mig för en kolabrun nyans men var tvungen att slänga in en klick ljusblått också. Bara för att. Nagellacken var från OPI och färgerna hette Sailing & Nailing och Sweet Carmel Sunday. Visst blev det snyggt?

Och ja, jag har fortfarande rattmuff på. Frågor på det?

 

Helgredo

Jag tänker inte gnälla över vädret utan suger i sig så mycket sommar jag bara kan. Känner mig glad i själen, lätt i kroppen. Ler åt människor jag möter. Njuter av att se Stockholm förvandlas till en loj sommarstad där måsar skränar, bin surrar och japanska hörs bredvid tyska. Och så är jag så glad att jag har kommit igång att läsa igen! Har verkligen saknat dagarna då jag bara läst och läst utan uppehåll. Nästan varje kväll har jag suttit ute på balkongen och låtit ögonen flyga över raderna; läste klart en kriminalroman i tisdags och har nu börjat på Linda Olssons senaste ”En syster i mitt hus”. Berättar mer om den senare.

Samtidigt går mina tankar till alla som kämpar mot skogsbränderna, alla som tvingas evakuera och som kanske ser sina hus brinna ner, alla som inte klarar att hantera värmen utan behöver åka till sjukhus, alla bönder som tvingas nödslakta sina djur för att fodret tagit slut – och hur de ska klara situationen i vinter när årets skörd halverats vågar jag inte tänka på. En oro fyller mig över att det som nu sker är verkligt. Vi har inte upplevt en varmare sommar på 150 år. Sveriges skogar brinner. Grundvattennivån är farligt låg. Läget är kritiskt på många håll i landet. Jag är rädd för att naturen har börjat slå tillbaka mot oss med all kraft. Jag gör det lilla jag kan för att hjälpa och försöker att leva så hållbart som möjligt men det känns som att jag borde göra mer.

Så med de dubbla känslorna lämnar jag kontorsstolen och tar steget in i helgen. Ta hand om er där ute. Kram.

 

”Framtiden är beroende av starka tjejer och ödmjuka gubbar”

I dag kommer nya numret av Plaza Kvinna ut i butik, ett nummer dedikerat till politik och det kommande valet. Jag tycker det känns oerhört fräscht att ett modemagasin tar ett sådant grepp om något så viktigt. Det har nog aldrig gjort förut, inte i Sverige i alla fall.

Jag har hur som helst skrivit några av artiklarna. Bland annat har jag gjort ett stort jobb om nästa generation politiker där jag träffade fyra unga ambitiösa kvinnor i början av sina politiska karriärer och modererade ett samtal om brännande samtidsfrågor, systerskap, deras väg in i politiken och hur de vill ta Sverige in i framtiden.

De som var med var Sultan Kayhan, riksdagsledamot för Socialdemokraterna, Grön Ungdoms språkrör Hanna Lidström, Anna Horn, vice ordförande och rättspolitisk talesperson för Liberala ungdomsförbundet och Ida Drougge, riksdagsledamot för Moderaterna.

Det som framkom under samtalet och som kändes så positivt var att de alla ser ljust på framtiden, en framtid utan strukturer och förlegade samhällssystem där visioner och optimism får leda väg efter valet.

Jag tycker att kvinnor borde leda samhället. Det har jag sagt långt innan #metoo-rörelsen. Får vi in kvinnor i ledande positioner i politiken, i företag och organisationer kan vi förändra värderingar, slippa alla machogubbar och göra verklig skillnad. Som en av tjejerna sade under intervjun: ”Framtiden är beroende av starka tjejer och ödmjuka gubbar.”

Det är så sant. Det måste bli ett paradigmskifte och jag tror att vi i Sverige står inför vårt kanske viktigaste riksdagsval någonsin, ett val efter vilket vi måste se till att kvinnorna tar täten. Med kvinnor vid makten kan vi förändra.

 

Till hela bloggen