Jenny Olsson

Jenny Olsson har tillhört journalisteliten i många år och skriver regelbundet för en rad magasin och varumärken. Hon är också grundare av konceptet Golfilicious och har hittills publicerat fem böcker. Kreativt bollplank, redaktionschef, projektledare och konceptutvecklare är andra roller Jenny skriver på sitt cv och som hon gärna tar sig an. För, som hon menar, det vore ju dumt att ägna sina 10 000 arbetsdagar i livet med att alltid göra samma sak. Och tråkigt.


Bloggen hör till kategorin "livsstil" och är en levande inspirationskälla med en skön mix av ämnen såsom träning och hälsa, stil och skönhet, tankar och drömmar om livet och karriären. Stark i tron om att livet inte handlar om vilka du känner utan om vilka du möter, älskar Jenny att möta nya människor. Om detta och allt annat som får hennes hjärta att slå lite snabbare får ni läsa om här. Och så får ni följa med på resor, såväl mentala som jordiska när Jenny söker nya sweet spots.


Är du intresserad av ett samarbete eller annonsering? Kontakta collaborate@sweetspotstories.com
För övriga frågor hör av dig till info@sweetspotstories.com

Jenny Olsson

Stark i tron om att livet inte handlar om vilka du känner utan om vilka du möter, älskar Jenny att möta nya människor. Om detta och allt annat som får hennes hjärta att slå lite snabbare får ni läsa om i hennes blogg.

Det senaste-listan

Min senast sedda film:

”Små vita lögner” av Guillaume Canet (spelade mot Audrey Tautou i ”Tillsammans är man mindre ensam”). En dramakomedifilm med bland annat Marillon Cotillard, Jean Dujardin och François Cluzet som alltid är bra i rollerna. Jag tycker den är kanon, både sorglig, rolig och eftertänksam, dialogen är strålande och strandmiljöerna där filmen utspelas (Arcachon på franska Atlantkusten) är underbara.

Min senast lästa bok:

”Wilt On High” av britten Tom Sharp. Satir och sjuk humor på högsta nivå.

Min senaste matextas:

Åt en riktigt god Emmenthalerost i fredags så jag säger den.

Min senaste resa:

Mauritius i december. Ta mig tillbaka. NU!

Min senast lyssnade låt:

Något klassiskt på P2 som jag gick och lyssnade på i morse.

Mitt senast mottagna sms:

Från Kattie som svarade på min fråga om hon skulle gå på informationsmötet med vår bostadsrättsförening om de nya fönstren de ska sätta in. Svaret var ja, om hon hann.

Mitt senast sedda tv-program:

Måste ha varit nyheterna i morse. Jag är en nyhetsjunkie, det har jag nog varit sedan jag var liten, och vill hänga med i det som händer. Kan se flera sändningar på olika kanaler efter varandra.

Min senaste googling:

Manual Nikon D3100. Min kamera beter sig väldigt märkligt och har gjort så en tid. Bilderna blir heller inte alls som jag tänkt det. Jag har haft kameran ett antal år nu men slarvat bort instruktionsboken så jag var tvungen att ladda ner manualen som jag nu ska läsa in mig på.

Mina senaste tårar:

I måndags kväll när jag låg i sängen och inte kunde somna eftersom tankarna på och saknaden efter pappa var så starka.

Mitt senaste gapskratt:

Det var tyvärr ett bra tag sedan så det minns jag inte. Men jag ska ta igen det med råge den här våren tänkte jag. Återkommer i frågan!

Mitt senaste klädinköp:

Ett vinrött ullset med tröja och dragskobyxa från COS Stores.

Min senaste insikt:

Fick jag i måndags när jag återigen påmindes om att livet från och med nu kommer att se helt annorlunda ut utan pappa. Men att det samtidigt finns mycket att glädjas åt och att jag måste ta fasta på det nu.

Min senaste modeupplevelse:

Hoppas jag ska komma på torsdag när jag ska iväg på en pressvisning av Residus.

Min senaste besvikelse:

Igår när jag insåg att skärmen på min Iphone är helt pajko. Har bokat en tid hos Apple store senare i veckan för att byta skärmen, hoppas hoppas hoppas att den kommer att fungera igen.

Mitt senaste skönhetsmåste:

Apotekets LHP-kräm. En räddare i nöden och oumbärlig vid munsår, självsprickor, trasiga nagelband och andra småsår.

Min senaste dryck:

En cappuccino med dubbel shot som står på mitt bord as we speak.

Min senaste skärmdump i telefonen:

Ett inlägg på Facebook i en grupp där jag är med och där en kvinna delade med sig av en ofantligt sorglig historia där hon förlorade sin make i cancer och hur hon, trots att han fick rätt medicinsk vård, chockades av den fruktansvärt dåliga maten han erbjöds på sjukhuset. I princip näringsfattigt, sockerrikt helfabrikat som vare sig är förebyggande eller vårdande. Jag upplevde precis samma sak med min pappa, att han inte alls fick den näring han behövde på sjukhuset och att det faktiskt var bidragande till att han avled.

Min senast lyssnade podcast:

Skäringer & Mannheimer, om hur man skallar dagen. Så kul och så bra – vilka fantastiska kvinnor och förebilder dessa två är! Jag skulle göra vad som helst för chansen att få jobba med dem.

Mitt senast skickade sms:

Till mamma för att fortsätta reda ut varför topplocket rök i söndags när jag var där. Vi messar vanligtvis fram och tillbaka flera gånger varje dag men nu har jag legat lite lågt eftersom jag behövt lite space. Aja, vi kommer att hitta tillbaka till varandra igen, det gör vi alltid, men man måste få bli arg och besviken emellanåt.

Mitt senaste inkommande messengermeddelande:

Från en person som är intresserad av att köpa min bil. Jag ska sälja den och har annons ute just nu. Vi får väl se vem som blir den nye lycklige ägaren till min svarta lilla pärla.

Mitt senast skickade mejl:

Till min webbyrå om lite smågrejer som måste fixas till i bloggen. Till er som undrat så är bland annat kommentarsfält på gång.

Min senast använda emoji:

Ett stort rött hjärta. Den eller emojin som ler brett är mina mest använda emojis just nu.

Min senast lästa tidning:

Dagens Dagens Nyheter. Älskar prasslet av tidningar och magasin och kommer aldrig att göra mig av med min morgontidning i brevlådan.

 

Påsk, pappa, vemod och varma minnen

Jag kan fortfarande höra pappas röst. Skratta till åt ett minne som dyker upp, bli glad över ett gott råd han gett mig och som jag hållit fast vid. Men under vintern som gått är det som att mina inre bilder av pappa har börjat blekna lite. Ibland får jag panik när jag känner att han försvinner. När detaljer och händelser blir suddiga och fnasiga i kanten och jag inte längre kan minnas hur det var. När jag kliver in i det tomma huset där varken han eller mamma längre bor kvar. Där endast väggarna skvallrar om det liv som en gång levdes där. Då hugger det till av ångest.

Det är påsk och jag saknar pappa något oerhört. Det gör jag varje dag men extra mycket så här när det är en långhelg som i mångt och mycket handlar om umgänge med familjen. Det känns vemodigt. Den första julen direkt efter att pappa hade dött var till exempel en prövning. En sorgeprövning. Det tog hårt på mig eftersom julen var så starkt präglad av pappa. Ett julbak utan honom kändes lemlästat. Stundtals ville jag bara packa väskan och fly utomlands för att slippa allt, glömma bort att det var jul. Det blev så tydligt att livet aldrig mer skulle vara sig likt, och att en ny tid väntade där vi som är kvar var tvungna att skapa nya traditioner utan honom.

Jag tycker så mycket om påskhelgen och det var en favorithögtid även för pappa. Färgglad och otvungen då man kan göra lite vad man har lust med – vilket för oss ändå alltid slutade på ungefär samma sätt: Sillbord och påsklamm, kortspel, påskäggsjakt, promenader, kanske en golfrunda, fika på bänken framför köket med ansiktena vända mot solen. Obetydligt innehåll, kan tyckas, men oerhört minnesfulla stunder. Tid och rum för varandra.

När pappa dog gjorde jag inget annat än sörjde. Sörjde och sörjde tills jag trodde att jag var klar. Nuförtiden sörjer jag väldigt sällan, men ibland kommer det liksom ifatt en. Sorgen har blivit till saknad, en saknad som numera bor i varje andetag jag andas.

Tiden går och det har blivit påsk igen. Det är så tyst och tomt och ensamt. Jag vill men orkar inte riktigt ta itu med påskhelgen. Tänkte att jag skulle ha bjudit in familjen till en fin påskmiddag med sill och snaps och ägghalvor och gula porslinskycklingar på bordet men lusten finns inte där. Eller jo, lusten finns där men inte kraften. Det får väl vara så då, tänker jag. Men det känns vemodigt. Igår kväll läste jag lite i pappas dagbok. Lars, Lasse, som han hette, hade en sådan där 10-årsdagbok där han skrev ett par tre rader om dagen och noterade vädret och små och stora händelser. Jag bläddrade tillbaka genom åren till tidigare påskhelger för att se vad vi gjorde då, i ett försök att hålla minnena vid liv.
Långfredagen 2015: Kokar saft, 8 flaskor. Behövde plats i frysen. L strök handdukar + dammsög.
Påskafton 2014: Melodikrysset. J på kortspel och påskmiddag. Konstigt lamm.
Skärtorsdag 2012: R jobbade ½ dag. Vi sågs i TC. Köpte påskmat rabatt 12 % = 250 kr. Köpte böcker till 4 flickor.
Påskdagen 2010: Flugor och fjärilar – VÅR. En promenad med Jenny.

Under pappas sista levnadsår blir det allt glesare mellan noteringarna. Raderna under påsken 2017 lyser tomma. Pappa låg då på sjukhus och jag var där med ett enormt påskägg åt honom med saker jag hoppades skulle liva upp tillvaron lite. Jag tog några bilder på honom medan han satt på sängkanten och öppnade påskägget och jag tittar på den där bilden. Han är orakad och vildvuxen i håret, ser tunn ut i den blå landstingströjan. Men jag kan ändå se ett ljus i hans ögon – det var ju trots allt påsk.

Så idag kommer jag att minnas pappa just så, med ett ljus i ögonen. Och jag kommer att ägna dagen till att göra lite vad jag har lust med, kanske sillbord och påsklamm, kanske kortspel, kanske påskäggsjakt, kanske en promenad eller en golfrunda, och definitivt fika på bänken framför köket med ansiktet vänt mot solen.

 

Keeping it simple

Skjorta Cos Stores // Jeans Massimo Dutti // Skor Rizzo

 

Foto: Emma Grann / Studio Femme

 

Skärtorsdagsinspo – takterrasserna som snart öppnar

Glad påsk guys!

Snart blir det fri lek hela helgen. Om ni som jag blir kvar i stan så kommer här några tips på härliga takterrasserna där man kan lapa sol, dricka drinkar och se solen gå ner över se horisonten.

Önskar er härliga stunder och en massa påskkyssar.

SUS – Stockholm under stjärnorna

Fem hus, fyra gator och två torg formar Stockholms mest spännande citykvarter Urban Escape. Högst upp breder ett enormt taklandskap ut sig, SUS, kort för Stockholm Under Stjärnorna. Den 1 200 kvadratmeter stora terrassen öppnade i somras och här, 47 meter upp i luften, samsas restauranger, barer, utomhusbio, träning och aktiviteter. Den 26 april öppnar SUS för säsongen – inte en dag för tidigt!

www.sthlmunderstjarnorna.com

Foto: AMF Fastigheter

Scandic Anglais Terrassen – ovanför Stureplan

Mitt ”go to”-ställe för skön stämning, bra musik och goda drinkar. Och med toppenläge intill Stureplan och vacker vy över Humlegården fortsätter Scandic Anglais takterrass att hålla fanan högt som en av stans bästa. Våning 7, tack!

www.scandichotels.se

Foto: Jimmy Eriksson

The Winery Hotel – vin, mat, pool, musik

Vin, vyer och vass musik. Skippa city och ta er ut till Solna; på Winery Hotels härliga takterrass kopplar man av med ett glas hantverksvin och italienska charkuterier medan solen går ner över Friends Arena. Hotellet öppnade 2016 och blev snabbt omtalat för sin helgjutna satsning på vin och allt därtill. Winery Rooftop är deras takbar inredd i industriell stil och med bekväma solstolar för skönt kvällshäng medan DJ:s spelar grym musik. Köper man ett dagspass får man även tillgång till takpoolen och ett rum för ombyte och avkoppling.

www.thewineryhotel.se

ARC – nykomlingen

Den 26 april slår nya designhotellet Blique by Nobis upp portarna. Beläget på Gävlegatan 18 leder portalen in på en grönskande gård. Tanken är att hotellet ska kännas som ett helt eget kvarter i gränslandet mellan Vasastan och Hagastaden, ett kreativt community med stora sociala ytor där arkitektur möter konst möter konst möter design, musik och mat. Högst upp i huset ligger Arc med restaurang och utebar med milsvid utsikt 360 °. Takterrassen kommer garanterat att bli sommarens hetaste ”go to”-ställe.

www.nobis.se

Urban Deli – takpark mitt i stan

Takpark by Urban Deli är numera en institution bland Stockholms mäktigaste uteserveringar med utsikt. Högst upp i huset på Sveavägen 44 har man ett panorama över takåsarna och inför säsongen har terrassen fått en make-over och fått ett italienskt torg och en sydfransk apelsinlund där man kan gotta sig med sydamerikanska paraplydrinkar. Dessutom kommer underbara modeprofilen Fredrik Robertsson  att fylla takparken med underhållning och aktiviteter hela sommaren.

www.urbandeli.org/takpark

 

Till hela bloggen