Jenny Olsson

Jenny Olsson har tillhört journalisteliten i många år och skriver regelbundet för en rad magasin och varumärken. Hon är också grundare av konceptet Golfilicious och har hittills publicerat fem böcker. Kreativt bollplank, redaktionschef, projektledare och konceptutvecklare är andra roller Jenny skriver på sitt cv och som hon gärna tar sig an. För, som hon menar, det vore ju dumt att ägna sina 10 000 arbetsdagar i livet med att alltid göra samma sak. Och tråkigt.


Bloggen hör till kategorin "livsstil" och är en levande inspirationskälla med en skön mix av ämnen såsom träning och hälsa, stil och skönhet, tankar och drömmar om livet och karriären. Stark i tron om att livet inte handlar om vilka du känner utan om vilka du möter, älskar Jenny att möta nya människor. Om detta och allt annat som får hennes hjärta att slå lite snabbare får ni läsa om här. Och så får ni följa med på resor, såväl mentala som jordiska när Jenny söker nya sweet spots.


Är du intresserad av ett samarbete eller annonsering? Kontakta collaborate@sweetspotstories.com
För övriga frågor hör av dig till info@sweetspotstories.com

Jenny Olsson

Stark i tron om att livet inte handlar om vilka du känner utan om vilka du möter, älskar Jenny att möta nya människor. Om detta och allt annat som får hennes hjärta att slå lite snabbare får ni läsa om i hennes blogg.

Det senaste-listan

Min senast sedda film:

”Små vita lögner” av Guillaume Canet (spelade mot Audrey Tautou i ”Tillsammans är man mindre ensam”). En dramakomedifilm med bland annat Marillon Cotillard, Jean Dujardin och François Cluzet som alltid är bra i rollerna. Jag tycker den är kanon, både sorglig, rolig och eftertänksam, dialogen är strålande och strandmiljöerna där filmen utspelas (Arcachon på franska Atlantkusten) är underbara.

Min senast lästa bok:

”Wilt On High” av britten Tom Sharp. Satir och sjuk humor på högsta nivå.

Min senaste matextas:

Åt en riktigt god Emmenthalerost i fredags så jag säger den.

Min senaste resa:

Mauritius i december. Ta mig tillbaka. NU!

Min senast lyssnade låt:

Något klassiskt på P2 som jag gick och lyssnade på i morse.

Mitt senast mottagna sms:

Från Kattie som svarade på min fråga om hon skulle gå på informationsmötet med vår bostadsrättsförening om de nya fönstren de ska sätta in. Svaret var ja, om hon hann.

Mitt senast sedda tv-program:

Måste ha varit nyheterna i morse. Jag är en nyhetsjunkie, det har jag nog varit sedan jag var liten, och vill hänga med i det som händer. Kan se flera sändningar på olika kanaler efter varandra.

Min senaste googling:

Manual Nikon D3100. Min kamera beter sig väldigt märkligt och har gjort så en tid. Bilderna blir heller inte alls som jag tänkt det. Jag har haft kameran ett antal år nu men slarvat bort instruktionsboken så jag var tvungen att ladda ner manualen som jag nu ska läsa in mig på.

Mina senaste tårar:

I måndags kväll när jag låg i sängen och inte kunde somna eftersom tankarna på och saknaden efter pappa var så starka.

Mitt senaste gapskratt:

Det var tyvärr ett bra tag sedan så det minns jag inte. Men jag ska ta igen det med råge den här våren tänkte jag. Återkommer i frågan!

Mitt senaste klädinköp:

Ett vinrött ullset med tröja och dragskobyxa från COS Stores.

Min senaste insikt:

Fick jag i måndags när jag återigen påmindes om att livet från och med nu kommer att se helt annorlunda ut utan pappa. Men att det samtidigt finns mycket att glädjas åt och att jag måste ta fasta på det nu.

Min senaste modeupplevelse:

Hoppas jag ska komma på torsdag när jag ska iväg på en pressvisning av Residus.

Min senaste besvikelse:

Igår när jag insåg att skärmen på min Iphone är helt pajko. Har bokat en tid hos Apple store senare i veckan för att byta skärmen, hoppas hoppas hoppas att den kommer att fungera igen.

Mitt senaste skönhetsmåste:

Apotekets LHP-kräm. En räddare i nöden och oumbärlig vid munsår, självsprickor, trasiga nagelband och andra småsår.

Min senaste dryck:

En cappuccino med dubbel shot som står på mitt bord as we speak.

Min senaste skärmdump i telefonen:

Ett inlägg på Facebook i en grupp där jag är med och där en kvinna delade med sig av en ofantligt sorglig historia där hon förlorade sin make i cancer och hur hon, trots att han fick rätt medicinsk vård, chockades av den fruktansvärt dåliga maten han erbjöds på sjukhuset. I princip näringsfattigt, sockerrikt helfabrikat som vare sig är förebyggande eller vårdande. Jag upplevde precis samma sak med min pappa, att han inte alls fick den näring han behövde på sjukhuset och att det faktiskt var bidragande till att han avled.

Min senast lyssnade podcast:

Skäringer & Mannheimer, om hur man skallar dagen. Så kul och så bra – vilka fantastiska kvinnor och förebilder dessa två är! Jag skulle göra vad som helst för chansen att få jobba med dem.

Mitt senast skickade sms:

Till mamma för att fortsätta reda ut varför topplocket rök i söndags när jag var där. Vi messar vanligtvis fram och tillbaka flera gånger varje dag men nu har jag legat lite lågt eftersom jag behövt lite space. Aja, vi kommer att hitta tillbaka till varandra igen, det gör vi alltid, men man måste få bli arg och besviken emellanåt.

Mitt senaste inkommande messengermeddelande:

Från en person som är intresserad av att köpa min bil. Jag ska sälja den och har annons ute just nu. Vi får väl se vem som blir den nye lycklige ägaren till min svarta lilla pärla.

Mitt senast skickade mejl:

Till min webbyrå om lite smågrejer som måste fixas till i bloggen. Till er som undrat så är bland annat kommentarsfält på gång.

Min senast använda emoji:

Ett stort rött hjärta. Den eller emojin som ler brett är mina mest använda emojis just nu.

Min senast lästa tidning:

Dagens Dagens Nyheter. Älskar prasslet av tidningar och magasin och kommer aldrig att göra mig av med min morgontidning i brevlådan.

 

Tänd ett ljus – sju vackra och väldoftande doftljus

Doftljus är ett säkert kort för att skapa en ombonad och lyxig stämning i vintermörkret. Jag tror inte att jag är ensam om att älska doftljus. Ett extra plus är om de är vackra i sig så att de blir en fin inredningsdetalj i hemmet. Jag har valt ut sju stycken som jag tycker extra mycket om just nu, både gamla favoriter och nya doftbekantskaper.

 

 

Ambre Japonais från Byredo. En av Byredos allra första produkter var doftljuset Bibliothèque som jag tycker mycket om. Nu har jag spetsat in mig på deras Ambre Japonais, en kryddig doft med toppnoter av koriander och svartpeppar, avrundat med antydan av bourbon och vanilj. Brinntid: ca 60 timmar.

Cire Trudon är en av världens äldsta ljustillverkare. Deras doftljus Reggio förflyttar en till Kalabrien i södra Italien där luften är mättad av mimosa, mandarin och grapefrukt. Det handblåsta glaset är i sig ett vackert blickfång. Brinntid: ca 55 timmar.

Franska Diptyque har varit mitt favorit dofthus ända sedan jag pluggade i Paris på 90-talet. De har hur många underbara dofter som helst, både parfymer och doftljus. Feu de Bois är en helt ljuvligt träig doft som jag ständigt återkommer till. Brinntid: ca 60 timmar.

Italienska designhuset Fornasetti gör supersnygga inredningsprodukter och deras doftljus är vackra som små konstverk. Losanghe har en komplex doft av timjan och lavendel. Vansinnigt dyrt men ack så fint. Brinntid: ca 60 timmar.

Noir 89 från Victor Vaissier  har en behaglig doft av sandelträ med inslag av orientaliska kryddor. Så här i jultider sprider doftljuset en härlig hemtrevlig känsla. Brinntid ca 45 timmar.

När man köper doftljus får man efter ett tag många fina glas till övers. Det har Candelize löst på ett smart sätt med sina doftljusrefiller. Jag gillar särskilt Black Wood som doftar intensivt av rökigt cederträ och blad från kryddnejlika, och La Champa, med sin bubblande champagnedoft med lätta toner av vanilj och ekfat. Brinntid: ca 70 timmar.

 

 

Ett märke jag nyligen sprungit på är Oribe som gör lyxiga doftljus. Deras signaturdoft Côte d’Azur skänker en ljuvlig arom av italiensk bergamott, svartvinbär, sicilianska apelsin och sandeltrå. Brinntid: ca 40 timmar.

 

Inspirationsbild Candelize

 

En drömmig måndagslook i klänning och sandaler

Klänning For Love and Lemons // Sandaler Flattered // Underklänning Twilfit

Fysiskt må jag vara tillbaka i kallgrader med snö som yr i luften, men mentalt är jag kvar exakt här, på Belle Mare Plage på Mauritius. Jag behövde den veckan med ljus och värme, god sömn, socialt umgänge och en kreativ process. Det var fint att få omge sig med skäggiga palmer, frodig grönska och ett sjungande hav – och att få klä sig i tunna sommarkläder.

Snart är 2018 till ända och när jag ser tillbaka på året kan jag konstatera att det varit ett år då väldigt mycket har hänt. Ett år av utforskande då jag utmanat mig själv på flera olika sätt, både jobbmässigt som privat och inte minst i hur jag har klätt mig. Jag skulle beskriva min stil som enkel och maskulin, och jag bär nästan alltid samma siluett i form av byxor och kavaj alternativt tröja. Men det här året har jag burit klänning extremt mycket – och tyckt om det, vilket faktiskt förvånat mig lite.

Jag har en maskulin stil. Jag har den kropp jag har. Jag upplever mig som androgyn. Jag kan inte vara, och har nog aldrig varit, speciellt feminin i ordets klassiska bemärkelse. Men när jag väl fått på mig en klänning så har jag trivts i det och känt mig fin på ett nytt sätt så jag ska försöka fortsätta på den linjen och ha på mig klänning oftare. Eftersom jag mer dras till den androgyna stilen tycker jag dock att gulliga, mer feminina plagg till vardags ofta blir snyggare till ett par boots eller sneakers, som tar udden av det alltför sockersöta.

Den här fina klänningen från For Love and Lemons hade jag på mig flera gånger på Mauritius. Tunn och skir så jag bar den med en enkel hudfärgad underklänning. Den var faktiskt helt perfekt i det tropiska klimatet, både snygg och sval på samma gång. Slip-in-sandalerna kommer från Flattered och de ska jag springa omkring i mycket nästa sommar tänker jag.

Men nu är jag hemma igen och har lämnat värmen bakom mig. Jag är taggad på en ny jobbvecka och laddade upp på bästa vis i helgen genom att dricka glögg, köpa några klappar och vila i soffan. Kan inte minnas senast jag gjorde det; kan nog aldrig ha hänt faktiskt.

Nu ska jag ta mig an inkorgen – hoppas ni får en bra start på veckan!

 

Julstjärnor och andra stämningshöjare

Nedräkningen mot jul har börjat och vi är mitt inne i tiden med tända ljus och vackra blomsterarrangemang. Jag skippar komplicerade julgrupper och skapar stämning på enklast möjliga vis med klassiska julstjärnor, stilrena amaryllis och levande ljus i olika höjder.

I onsdags var det julstjärnans dag så jag tänkte passa på att ge några av mina bästa julstjärnetips – som den lekman jag är när det kommer till blommor. Ett och annat har jag ändå snappat upp av min kompis Sanna som arbetat som florist och är helt makalöst duktig på att skapa stämning och vackra blickfång med blommor.

För det första, satsa gärna på en enhetlig färgskala. Det kan lätt bli överflöd av allt det röda men vitt, svart och grönt ger en elegant och lite annorlunda inramning till julen.

Jag gillar julstjärnor och amaryllis i kruka men kanske allra mest som snittblommor. Det är både snyggt och trendigt, både i fönstret men också till effektfulla arrangemang vid dukningar. Släng också gärna in material från naturen. Med kottar, kanelstänger och granris bland alla röda julstjärnor och vita linnedukar blir det en härlig stämning.

Vill du ha en vit jul? Satsa på genomgående vita julstjärnor. Så snyggt när man håller sig till en enda färg och i stället vräker på med extra många i antalet så att det blir riktigt maffigt.

Är du lyckligt lottad med en vacker takkrona ska du absolut satsa på att klä den extra fint. Hemma hos oss har vi små fina handblåsta glasfigurer som vi hänger med röda band i ljuskronan i taket, men lika fint är det att klä den med julstjärnor.

Foto: Blomsterfrämjandet/Stars for Europe

 

Till hela bloggen