Jenny Olsson

Jenny Olsson har tillhört journalisteliten i många år och skriver regelbundet för en rad magasin och varumärken. Hon är också grundare av konceptet Golfilicious och har hittills publicerat fem böcker. Kreativt bollplank, redaktionschef, projektledare och konceptutvecklare är andra roller Jenny skriver på sitt cv och som hon gärna tar sig an. För, som hon menar, det vore ju dumt att ägna sina 10 000 arbetsdagar i livet med att alltid göra samma sak. Och tråkigt.


Bloggen hör till kategorin "livsstil" och är en levande inspirationskälla med en skön mix av ämnen såsom träning och hälsa, stil och skönhet, tankar och drömmar om livet och karriären. Stark i tron om att livet inte handlar om vilka du känner utan om vilka du möter, älskar Jenny att möta nya människor. Om detta och allt annat som får hennes hjärta att slå lite snabbare får ni läsa om här. Och så får ni följa med på resor, såväl mentala som jordiska när Jenny söker nya sweet spots.


Är du intresserad av ett samarbete eller annonsering? Kontakta collaborate@sweetspotstories.com
För övriga frågor hör av dig till info@sweetspotstories.com

Jenny Olsson

Stark i tron om att livet inte handlar om vilka du känner utan om vilka du möter, älskar Jenny att möta nya människor. Om detta och allt annat som får hennes hjärta att slå lite snabbare får ni läsa om i hennes blogg.

Det senaste-listan

Min senast sedda film:

”Små vita lögner” av Guillaume Canet (spelade mot Audrey Tautou i ”Tillsammans är man mindre ensam”). En dramakomedifilm med bland annat Marillon Cotillard, Jean Dujardin och François Cluzet som alltid är bra i rollerna. Jag tycker den är kanon, både sorglig, rolig och eftertänksam, dialogen är strålande och strandmiljöerna där filmen utspelas (Arcachon på franska Atlantkusten) är underbara.

Min senast lästa bok:

”Wilt On High” av britten Tom Sharp. Satir och sjuk humor på högsta nivå.

Min senaste matextas:

Åt en riktigt god Emmenthalerost i fredags så jag säger den.

Min senaste resa:

Mauritius i december. Ta mig tillbaka. NU!

Min senast lyssnade låt:

Något klassiskt på P2 som jag gick och lyssnade på i morse.

Mitt senast mottagna sms:

Från Kattie som svarade på min fråga om hon skulle gå på informationsmötet med vår bostadsrättsförening om de nya fönstren de ska sätta in. Svaret var ja, om hon hann.

Mitt senast sedda tv-program:

Måste ha varit nyheterna i morse. Jag är en nyhetsjunkie, det har jag nog varit sedan jag var liten, och vill hänga med i det som händer. Kan se flera sändningar på olika kanaler efter varandra.

Min senaste googling:

Manual Nikon D3100. Min kamera beter sig väldigt märkligt och har gjort så en tid. Bilderna blir heller inte alls som jag tänkt det. Jag har haft kameran ett antal år nu men slarvat bort instruktionsboken så jag var tvungen att ladda ner manualen som jag nu ska läsa in mig på.

Mina senaste tårar:

I måndags kväll när jag låg i sängen och inte kunde somna eftersom tankarna på och saknaden efter pappa var så starka.

Mitt senaste gapskratt:

Det var tyvärr ett bra tag sedan så det minns jag inte. Men jag ska ta igen det med råge den här våren tänkte jag. Återkommer i frågan!

Mitt senaste klädinköp:

Ett vinrött ullset med tröja och dragskobyxa från COS Stores.

Min senaste insikt:

Fick jag i måndags när jag återigen påmindes om att livet från och med nu kommer att se helt annorlunda ut utan pappa. Men att det samtidigt finns mycket att glädjas åt och att jag måste ta fasta på det nu.

Min senaste modeupplevelse:

Hoppas jag ska komma på torsdag när jag ska iväg på en pressvisning av Residus.

Min senaste besvikelse:

Igår när jag insåg att skärmen på min Iphone är helt pajko. Har bokat en tid hos Apple store senare i veckan för att byta skärmen, hoppas hoppas hoppas att den kommer att fungera igen.

Mitt senaste skönhetsmåste:

Apotekets LHP-kräm. En räddare i nöden och oumbärlig vid munsår, självsprickor, trasiga nagelband och andra småsår.

Min senaste dryck:

En cappuccino med dubbel shot som står på mitt bord as we speak.

Min senaste skärmdump i telefonen:

Ett inlägg på Facebook i en grupp där jag är med och där en kvinna delade med sig av en ofantligt sorglig historia där hon förlorade sin make i cancer och hur hon, trots att han fick rätt medicinsk vård, chockades av den fruktansvärt dåliga maten han erbjöds på sjukhuset. I princip näringsfattigt, sockerrikt helfabrikat som vare sig är förebyggande eller vårdande. Jag upplevde precis samma sak med min pappa, att han inte alls fick den näring han behövde på sjukhuset och att det faktiskt var bidragande till att han avled.

Min senast lyssnade podcast:

Skäringer & Mannheimer, om hur man skallar dagen. Så kul och så bra – vilka fantastiska kvinnor och förebilder dessa två är! Jag skulle göra vad som helst för chansen att få jobba med dem.

Mitt senast skickade sms:

Till mamma för att fortsätta reda ut varför topplocket rök i söndags när jag var där. Vi messar vanligtvis fram och tillbaka flera gånger varje dag men nu har jag legat lite lågt eftersom jag behövt lite space. Aja, vi kommer att hitta tillbaka till varandra igen, det gör vi alltid, men man måste få bli arg och besviken emellanåt.

Mitt senaste inkommande messengermeddelande:

Från en person som är intresserad av att köpa min bil. Jag ska sälja den och har annons ute just nu. Vi får väl se vem som blir den nye lycklige ägaren till min svarta lilla pärla.

Mitt senast skickade mejl:

Till min webbyrå om lite smågrejer som måste fixas till i bloggen. Till er som undrat så är bland annat kommentarsfält på gång.

Min senast använda emoji:

Ett stort rött hjärta. Den eller emojin som ler brett är mina mest använda emojis just nu.

Min senast lästa tidning:

Dagens Dagens Nyheter. Älskar prasslet av tidningar och magasin och kommer aldrig att göra mig av med min morgontidning i brevlådan.

 

Historiskt barhäng

Klassiska cocktailar i cool miljö – Falks Bar på Bayerischer Hof är en hotspot för såväl innefolk som hotellgäster. Den vackra spegelsalen är från 1839 och faktiskt det enda rummet på hotellet som inte blev förstört under andra världskriget. Vid baren dricker man champagne eller låter chefsbartendern Adrian Schulz blanda till en klassisk Falks Punch.

Adress: Promenadeplatz 2-6, Bayerischer Hof, München

www.bayerischerhof.de

.

 

 

Vecka 34 – tillbaka i stan

Välkomna till vecka 34! Jag är tillbaka i stan efter några härliga dagar i München, som ni kanske har sett. Den staden fyller mig alltid med inspiration, närvarokänsla och positivitet. Människorna är oerhört vänliga och trevliga, och så är det något speciellt med cityweekends. Jag har aldrig varit en ”åka på solsemester”-person – okej, resan till Mauritius förra året var magisk men då stod det så mycket annat på programmet också utöver strandliv – däremot att åka till någon härlig storstad några dagar är lovely. Har ni aldrig varit i München kan jag verkligen rekommendera ett besök till denna bayerska pärla. Jag ska försöka hinna med att sätta ihop ytterligare några trevliga tips åt er.

Nu ska jag bänka mig framför datorn och riva av lite mejl, förbereda inlägg och skriva frågor inför en intervju. Jag kör staycation den här veckan och varvar lite jobb med ledighet. Nästa vecka är jag officiellt på semester men kommer att sticka emellan med lite smågrejer som måste göras och ta en del möten och förstås hänga på Stockholms modevecka. Sedan drar jag ner till Skåne några dagar, men det är faktiskt allt som är planerat. Eftersom jag under föregående åkt på diverse resor tycker jag att det är onödigt att flyga så mycket i år. Det innebär att jag tillbringar min mesta sommarledighet här hemma, men det ska bli skönt. Hoppas att sommarkänslan håller i sig länge!

 

Fredagsmiddag med japanska förtecken

I fredags vid halv sju svirade jag om inför middag tillsammans med Viveca Sten. I bokform, alltså. Jag skulle nämligen ut och äta middag och när jag reser själv är en god bok ett utmärkt sällskap – såvida jag inte ger mig i kast med att samtala med bordsgrannen förstås, det händer allt som oftast. Det är som att jag inte kan stoppa mig själv utan orden bara trillar ur mun, haha! Annars är det som sagt trevligt att gå ut och äta middag på restaurang på en man hand med en bok.

Jag älskar att äta ute själv, men har full förståelse att alla inte gör det. Som ensamätare kan man känna sig både obekväm och uttråkad och kanske till och med utsatt för medlidsamma blickar från andra – ”stackars henne”. Det bekommer mig inte det minsta.

Det valda mat-temat för kvällen var japanskt. Jag gillar när restauranger har ett särskilt kök och eftersom jag är väldigt förtjust i japansk mat promenerade jag bort till Koi som är känt för rätter som attraherar både ögat och tillfredsställer smaklökarna.

Koi är en modern izakaya restaurang– fritt översatt en japansk typisk krog som serverar brasserie-rätter och dryck i avslappnad restaurangmiljö.  På menyn finns ett antal mycket prisvärda förrätter, robata, grillade huvudrätter och sushi. Först inledde jag med misosoppa. Sedan var jag sugen på izakaya, vilket är japanska tapas med en modern twist och beställde in shishitou, en japansk take på pimientos de padrón och gyokai no susuke, en ceviche på tonfisk, lax,  havsaborre, räkor, bläckfisk och annat trevligt.

Wow, om ni reser till München måste ni se till att gå till Koi för lunch eller middag. Väldigt gott, skön stämning och supertrevlig personal. Ligger på Wittelsbacher Platz 1, ett stenkast från Münchens Hofgarten centralt i stan. Gå dit, bara gör det!

 

Till hela bloggen