Jenny Olsson

Jenny Olsson har tillhört journalisteliten i många år och skriver regelbundet för en rad magasin och varumärken. Hon är också grundare av konceptet Golfilicious och har hittills publicerat fem böcker. Kreativt bollplank, redaktionschef, projektledare och konceptutvecklare är andra roller Jenny skriver på sitt cv och som hon gärna tar sig an. För, som hon menar, det vore ju dumt att ägna sina 10 000 arbetsdagar i livet med att alltid göra samma sak. Och tråkigt.


Bloggen hör till kategorin "livsstil" och är en levande inspirationskälla med en skön mix av ämnen såsom träning och hälsa, stil och skönhet, tankar och drömmar om livet och karriären. Stark i tron om att livet inte handlar om vilka du känner utan om vilka du möter, älskar Jenny att möta nya människor. Om detta och allt annat som får hennes hjärta att slå lite snabbare får ni läsa om här. Och så får ni följa med på resor, såväl mentala som jordiska när Jenny söker nya sweet spots.


Är du intresserad av ett samarbete eller annonsering? Kontakta collaborate@sweetspotstories.com
För övriga frågor hör av dig till info@sweetspotstories.com

Jenny Olsson

Stark i tron om att livet inte handlar om vilka du känner utan om vilka du möter, älskar Jenny att möta nya människor. Om detta och allt annat som får hennes hjärta att slå lite snabbare får ni läsa om i hennes blogg.

Det perfekta paret jeans

Det här inlägget affiliatelänkar till återförsäljare. Samtliga produkter är utvalda av mig.

 

Finns det en sådan sak som det perfekta paret jeans? Förmodligen det paret vi bär. Men det hindrar i alla fall inte mig från att fortsätta söka vidare. Nu är jag visserligen inte medlem av ”de perfekta jeansen”-kulten, men jag kan alltid låta mig övertalas till att prova ett par till.

Jeans är inte bara det första plagget jag sträcker mig efter på morgonen, utan själva hörnstenen som jag bygger min garderob runt. På gott och ont. Jag har precis börjat med jeans igen efter den långa varma sommaren. Känns lite som att komma hem att glida i ett par välsittande jeans, tycker ni inte?

Även om jag alltid har ögonen öppna hoppar jag sällan på rådande jeanstrender, och förutom en bra passform, som är A och O när det kommer till jeans, kan jag vara kinkig när det kommer till tvätten. Suktar alltid efter den perfekta All-American-Bruce Springsteen-blåa nyansen. Ni vet den som ser lite vintage ut utan att vara medvetet sliten, blekt eller manipulerad på något sätt. Jeansen ska absolut inte ha några stora hål, men en rispa kan vara snyggt. De ska ha en lagom hög midja så att de hamnar på höften utan att smita åt för hårt över höftkammen, heller inte smalna av och vara för tajta runt vaden. Jag har aldrig förstått varför någon, kvinna eller man, skulle vilja se ut som en morot. Vidare får de absolut inte vara vråltajta som ett ålakinn. Hatar det, varken ser snyggt ut eller känns skönt.

Så, existerar dessa perfekta jeans? Jag svarar ja, så länge man tar sig tid att prova sig fram i utbudet och inte ger sig förrän man är helt nöjd. Om jag bara fick äga ett enda par skulle de vara klassiskt raka, komfortabla nog att kunna resa långt i, chica nog att ha på kontoret och figursmickrande nog (läs: lagom sexiga) att bära till en middag.

Samtidigt vore det ju trist att inte få förnya sig. Så här kommer tio snygga modeller i butik just nu!

Bootcut i mörk tvätt från Massimo Dutti.

Utsvängda jeans med hög midja från Gina Tricot.

Croppade blåjeans från Vero Moda.

Lössittande unisex-jeans av återvunnet tyg från Cheap Monday.

Smala femficksjeans i borstad bomull från Filippa K.

Raka jeans från Gina Tricot.

Raksmal modell i mörkblå tvätt från Cubus.

Vita boyfriend-jeans från Rag & Bone.

Klassisk all american-modell från Anine Bing.

Jeans med vriden söm från Totême.

 

Fredag!

Håller ni med mig om att den här veckan har varit en sjuhelvetes resa? Galet hektisk för min del och jag har nog sällan varit så produktiv. Skrivit artiklar, intervjuat spännande personer, gjort research, gått på möten, förberett lanseringen inför jul, talat i telefon, sprungit ärenden, skissat på samarbetsförslag för 2019, talat ännu mer i telefon, plåtat till bloggen, cyklat på träningshojen i omgångar och hjälp morsan med att planera en glöggfika. Det jag inte hunnit med är pedikyren, hade tänkt att ha öppna skor på smokingfesten i kväll så jag får se hur jag gör med den saken. Jag har heller inte hunnit med administration för företaget som jag hade tänkt men det får vänta till nästa vecka. Den här helgen tänker jag ägna åt mer icke-relaterade aktiviteter såsom bokläsande, promenader och provsmakning av pepparkakor – bara fem veckor kvar till jul nu!

Men nu ska jag ge järnet på tangentbordet ett par timmar till innan det är dags att svida om till smoking. Först blir det fördrink hemma hos Robert och därefter färd till Såstaholm där baluns med Connoisseur-gänget väntar, vilket ska bli hur kul som helst. Note to self: Gå på fest lite oftare!

Jag hoppas att ni får en alldeles strålande fredagskväll ni med, vare sig ni ska på partaj eller chilla i myskläder hemma i soffan, så hörs vi lite senare.

 

Efter ett besök hos frisören

Nu känns håret fint och fräscht igen efter ett besök hos Camilla på Cardell.

Hej! Jag var hos Camilla på Cardell igår och fixade håret. Det är alltid mysigt att komma dit och få bli ompysslad. Camilla är grym på att få mitt hår att se mycket fräschare ut igen och jag går alltid därifrån lite mer rak i ryggen. Kan vi bara komma överens om att en bra frisör är värd sin vikt i guld?

För mig är ett besök hos frisören också en välbehövlig paus från vardagens knot. Jag sitter gärna tyst och ser på när Camilla jobbar och det är så skönt att kunna göra det utan att det känns konstigt. Camilla är helt fine med att inte behöva prata; jag kan tänka mig att som frisör blir det rätt mycket snack om allt mellan himmel och jord hela dagarna så hon tycker nog också att det är rätt skönt. Ibland har jag även med mig datorn så att jag kan jobba lite samtidigt.

Igår var det dags för omsättning av mina extensions. Mitt eget hår har blivit ganska långt i sig självt men typiskt nordiskt (läs: tunna hårstrån) så jag har förlängning främst för en tjockare känsla. Sedan jämnade hon till topparna och kapade min galet snabbväxande lugg, så nu går jag runt med den där härliga känslan av nyklippt hår.

Dags för mig att kila, jag ska hämta bilen och åka till däckverkstan för att byta till vinterdäck. Mors!

 

Torsdagsinspo

Nu när jag ändå redan har bombarderat er med så många bilder från Gleneagles så tycker jag att vi stannar kvar i Skottland ett tag till, i alla fall mentalt. Men vi lämnar Gleneagles och vänder blicken åt sydväst där en skotsk superanläggning väntar: Turnberry.

Bland alla ikonbanor står Turnberrys Alisa Course högt i popularitet. Belägen på randen av Atlanten talar vi links av bästa sort. Alisa har stått värd för British Open vid fyra tillfällen, senast 2009, och det är verkligen en underbar scen för The Open. Här finns lika spektakulära som legendariska hål där stor golfhistoria har skrivits. Det vore väl något att själv få åka dit och skriva vidare på den! Efter helgen som var har jag verkligen fattat tycke för Skottland, såväl atmosfären som folket och naturen så det skulle jag inte tacka nej till.

Här på Alisa utgör naturens element och det ombytliga vädret utgör en stor del av upplevelsen. Skulle den ständigt närvarande blåsten bli för svår är det samtidigt så vackert att man kan bortse från alla dubbelbogeys man garanterat kommer att göra. Det är väl ändå fair, känner jag.

I blickfånget står den storslagna fyren, 24 meter hög som visat sjömännen vägen ända sedan 1873. Och sedan 1901, då Turnberry invigdes, vägleder den golfare.

Det femstjärniga hotellet är lika omtalat som banan. Nu kan jag inte hela historien bakom men det var här som legenden Robert de Bruce en gång regerade. Och det ser ju superfint ut där det ligger inbäddat i grönskan med utsikt mot havet och den oförstörda kustlinje. Turnberrys andra bana Kintyre ska vara minst lika bra, sedan finns det också en niohålare, Arran, att pröva på om man vill maxa golfen.

Vi säger väl så, ha en fin torsdag!

 

Till hela bloggen