Jenny Olsson

Jenny Olsson har tillhört journalisteliten i många år och skriver regelbundet för en rad magasin och varumärken. Hon är också grundare av konceptet Golfilicious och har hittills publicerat fem böcker. Kreativt bollplank, redaktionschef, projektledare och konceptutvecklare är andra roller Jenny skriver på sitt cv och som hon gärna tar sig an. För, som hon menar, det vore ju dumt att ägna sina 10 000 arbetsdagar i livet med att alltid göra samma sak. Och tråkigt.


Bloggen hör till kategorin "livsstil" och är en levande inspirationskälla med en skön mix av ämnen såsom träning och hälsa, stil och skönhet, tankar och drömmar om livet och karriären. Stark i tron om att livet inte handlar om vilka du känner utan om vilka du möter, älskar Jenny att möta nya människor. Om detta och allt annat som får hennes hjärta att slå lite snabbare får ni läsa om här. Och så får ni följa med på resor, såväl mentala som jordiska när Jenny söker nya sweet spots.


Är du intresserad av ett samarbete eller annonsering? Kontakta collaborate@sweetspotstories.com
För övriga frågor hör av dig till info@sweetspotstories.com

Jenny Olsson

Stark i tron om att livet inte handlar om vilka du känner utan om vilka du möter, älskar Jenny att möta nya människor. Om detta och allt annat som får hennes hjärta att slå lite snabbare får ni läsa om i hennes blogg.

2019 – ett oskrivet blad

Culotter och skjorta Massimo Dutti (båda på rea) // Skor Rizzo // Handväska Beck & Söndergaard // Armband Lapponia 

 

Tänk va, ett nytt år. Ett helt nytt år ligger framför oss, som ett oskrivet blad redo att fyllas med saker att se, göra och uppleva. Ett år som för med sig nya jobbprojekt, äventyr och möjligheter. Det finns en spänning och en ovisshet i att inte veta vad det kommer att innehålla. Jag öppnar min nya kalender och konstaterar snabbt att förutom några få anteckningar i januari så gapar sidorna tomma.

Flera av mina bloggkollegor brukar skriva årssummeringar, ni vet sammanfatta det gångna året i en Nyårslista som ger en inblick i stora händelser som definierat året och som de sedan jämför med tidigare års listor. Visst kan det vara kul att sammanfatta året och se tillbaka och minnas vad som hänt. Men jag är inte så mycket för att se bakåt. Jag tittar hellre framåt och jag har stora förväntningar på det nya året. Dessutom var 2018 ett år med mycket känslor, positiva men framförallt av stor sorg eftersom det var första året utan pappa. Så på så vis var 2018 oerhört tungt varför jag ogärna vill se tillbaka på det av den anledningen.

Att däremot blicka framåt på 2019 fyller mig med stor entusiasm och iver! Ett nytt år ger ju möjlighet till en nystart, eller åtminstone känslan av att all är möjligt. Var det förresten några av er som avlade några nyårslöften på nyårsafton? Jag gjorde det inte, jag har aldrig haft för vana att göra det. För mig är begreppet nyårslöften lite knepigt eftersom de antyder att någonting måste ”lösas” eller hållas fast vid, nästan som ett straff. Jag skulle önska att man i stället kallade dem för nyårsintentioner. För en riktad intention, däremot, föds ur din sanning, den fokuserar på förståelse och signalerar en rörelse framåt.

Nu skrev jag nyårslöfte i måndagens inlägg (här) men det var utan att lägga någon värdering i det och jag har som sagt aldrig riktigt avgett nyårslöften av mer traditionell karaktär. Det är så lätt att det blir en gimmick av hela nyårslöfte-grejen. Däremot brukar jag alltid skriva ner mina intentioner, korta punkter över vad jag önskar mig att det nya året ska innehålla och i vilken riktning jag vill gå. Som en avsiktsförklaring med målsättningar att ta sträva mot som känns spännande, inspirerande och utvecklande. Tydliga tankar kring hur jag vill att mitt år ska bli.

intention (latin inteʹntio, av inteʹndo ’spänna’, ’sträcka’, ’rikta sin uppmärksamhet på’), avsikt

Ledordet för 2019 för mig blir alla gånger utveckling. Jag har höga ambitioner och en enorm lust att kasta mig över nya saker och ta till mig ny kunskap. Under det här året ska jag:

… jobba järnet för att lanseringen av vårt varumärke akenberg ska bli så bra som det bara är möjligt och att bolaget verkligen lyfter. Jag kan knappt tro att det snart är dags men jag känner mig mer redo än någonsin inför detta nya steg i livet.

… bli mer tålmodig och acceptera att alla andra inte nödvändigtvis jobbar i mitt tempo.

… läsa fler böcker.

… utveckla mitt eget företag, under årets gång har jag jobbat med några nya kunder som jag hoppas få möjlighet att bygga vidare på under 2019. Men jag vill även arbeta mer mot pr-branschen och hitta nya kundsegment. Ökad omsättning är målet samt ha kul på vägen!

… investera i en ny klocka.

… bli bättre på att släppa på mitt kontrollbehov och vara öppen för fler spontana äventyr, det skulle verkligen inte skada.

… träffa vänner oftare och inte vara så mycket stugsittare. Jag vet ju att jag inspireras av att möta och umgås med intressanta och begåvade människor.

… bli snällare mot mig själv och min kropp.

… fortsätta att utveckla bloggen och satsa tid på samarbeten för att skapa ännu bättre innehåll. Min ambition är att Sweet spot stories ska ge er en daglig dos glädje och vara en destination för inspiration.

… doppa fötterna i Medelhavet från valfri plats.

… ha balkongfest. En copy från förra årets lista då detta inte blev av. Önskvärda ingredienserna: sol, värme, vänner, ballonger och en faslig massa champagne.

… spela mer golf.

… hoppa upp i sadeln igen. Saknar verkligen ridningen och närheten till hästarna.

… åka tillbaka till Gleneagles för helgen jag spenderade där var fantastisk; gärna i samband med Solheim Cup i september.

… göra mitt bästa för att mammas flytt ska gå så smidigt som möjligt och att hon kommer tillrätta i sin nya lägenhet. Det kommer att bli en stor omställning för oss alla, inte minst att sälja huset där vi syskon växte upp.

… realisera akenbergs första stora samarbete till sommaren (big things coming up!)

… klara av att kunna gå ner i spagat igen. Copy paste på den.

… leta efter en större lägenhet och gå på fler visningar för att bilda mig en bättre uppfattning om var och hur jag vill bo.

… jobba färre kvällar och helger. Svårt eftersom jag inte ser mitt jobb som ett jobb utan som ett sätt att leva.

…  sluta gå i samma spår utan våga ta nya steg i karriären med projekt och uppdrag som lockar – även om jag är skitskraj. Utveckling sker inte utan att ta risker.

… sluta äta så mycket tuggummi och sköta min tandhygien bättre.

… få bättre ordning i garderoben. Kommer underlättas om jag hittar den där lägenheten (se ovan).

… skaffa mig en espressomaskin.

… äta skaldjur i ofantliga mängder. Jag vet inget godare i världen än det.

… sitta i en eka med ett metspö i handen och det ska vara spegelblankt på vattenytan och solen ska värma och jag ska vara lika glad även om jag inte får något napp.

… flörta!

Vad kommer att hända ditt år 2019?

 

Var är verkligheten? På Es Baluard Museu d’Art Modern i Contemporani de Palma

Vill man vara kulturell i Palma ska man inte missa Mallorcas finaste museum för samtida konst Es Baluard. Museet ligger ett stenkast från strandpromenaden mellan La Lonja och Santa Catalina. Här finns en sevärd permanent utställning med kända spanska artister som Pablo Picasso och Joan Miro, men också flera temporära utställningar.

Just nu visas “On rau la realitat?” – Var är verkligheten? – en grupputställning som presenterar spanska konstnärer som alla reflekterar på den realistiska representationen och de svårigheter det innebär för den moderna människan att leva i detta nya millennium. Där finns verk inom foto, video, och målningar och konstnärerna har alla har en koppling till Balearerna och är födda 1970-1990.

Jag är absolut ingen konstvetare men tycker det är roligt och intressant att besöka museum som presenterar något annorlunda och det gjorde den här utställningen; pågår fram till den 12 januari 2020. Ett tips är att gå dit på en fredag för då är det upp till dig hur mycket du vill betala i inträde. Där finns också en fin butik som är värd att checka av. Museets restaurang har för övrigt en av de bättre terrasserna i stan.

Es Baluard

Adress: Plaça de la Porta de Santa Catalina, 10, Palma

 

Vit söndagspizza

Man gillar ju nyskapande maträtter och när den vita pizzan, pizza bianco, gjorde entré för ett antal år sedan började jag också omvärdera pizzan. Denna enkla italienska vardagsrätt har helt enkelt gjort en liten klassresa.  Jag är en av få som inte är särskilt förtjust i pizza, däremot bröd och mackor, och när tomatsåsen försvann för att lyfta fram de fina råvarorna i toppingen, har pizza bianco börjat flirta ordentligt med mig.

Pizza är ju också kul att laga själv. Jag minns hur pappa brukade göra korvpizza därhemma när vi var små – det var på den tiden salami fortfarande var rätt nytt i Sverige, så istället tog han vanlig kokkorv som han skar i små bitar och strödde över pizzan och sedan täckte med riven ost. Ibland kunde där få plats någon skinka om det fanns i kylen eller champinjoner på burk. Jag älskade de där stunderna tillsammans med pappa vid spisen, och hur han täckte hela plåten med pizzadeg och satte igång.

I går tog jag mig i alla fall till ett litet favoritställe här i Palma,  Ziva to go, en raw food-restaurang där man kan äta himmelsk god glutenfri pizza med spenat och svarta oliver. Så god att jag glömde ta en bild på den. Som kompensation ger jag er här mitt guldrecept på Pizza Bianco toppad med rotprimörer. Om man vill kan man baka egna pizzabottnar, jag tycker att det är lättast att ta några stora orientaliska tunnbröd och göra pizzan på.

Ingredienser (4 personer)

4 platta orientbröd eller något annat tunnbröd
2 dl crème fraiche
4 späda morötter
4 stjälkar sparris
2 små knipplökar med stjälk
1 knippe rädisor
ca 15 körsbärstomater
några kvistar rosmarin
flingsalt
svartpeppar
1 msk olivolja, gärna med citronsmak

Gör så här:

Värm ugnen till 250 °C.
Ansa och skölj alla rotfrukter och grönsaker noga och skiva allt utom tomaterna tunt. Dela tomaterna på mitten.
Lägg ut orientbröden på ugnsplåtar med bakplåtspapper. Bred ut ½ dl crème fraiche på varje bröd.
Strö över morötter, sparris och lök och grädda alla plåtar samtidigt tills pizzorna fått fin färg i 5–10 minuter.
Ta ut pizzorna och strö över rädisor, tomater, rosmarin, flingsalt och peppar.
Ringla över lite olivolja och servera som hela pizzor eller skär i bitar.

Smaklig måltid!

 

Tre för övrigt

Njuter av: Palma! Äntligen tillbaka i staden man inte inte kan älska. Det känns som att om jag någon gång ska skaffa mig ett utlandsboende så finns det stor chans att det skulle det bli just här.

Läser just nu: En massa humoristiska kortnoveller på engelska. Jag har en bokidé jag fnular på och är just nu inne i ett researchstadium. Vet inte om det någonsin kommer att bli något av det men jag vill utforska det och se.

Tänker på: Pappa. Om elva dagar, den 22 oktober, skulle han ha fyllt 75 år. Saknar honom något så vansinnigt, skulle göra vad som helst för att få lyfta luren och ringa och prata en stund.

Glad fredag!

Till hela bloggen